Shaykh ´Abdur-Razzâq bin ´Allâmah ´Abdil-Muhsin al-´Abbâd al-Badr

al-Athar al-Mashhûr ´an-il-Imâm Mâlik fî Sifat-il-Istiwâ’, s. 9-10

Då sakfrågan är av denna dignitet och vikt, vill jag presentera en studie i en sägning från Salaf (rahimahumullâh), som fastställer monoteism och avvisar innovatörer och sekter, för att påvisa fördelen, frukterna och nyttorna i att måna om Salafs sägningar. Till följd därav har jag studerat Imâm Mâliks (rahimahullâh) kända sägning i samband med att en man kom till honom och sade:

”Abû ´Abdillâh:

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

”Den Nåderike har rest Sig över Tronen.”1

Hur reste Han Sig?”

Frågan var så illa, att han började svettas medan åhörarna väntade på vad han skulle säga. Därefter tog han sig samman och sade: ”Resningen är inte okänd. Beskaffenheten är obegriplig. Det är obligatoriskt att tro på den och innovation att fråga om den. Jag fruktar att du är vilsen.”

Sedan befallde han att han körs ut. Denna sägningen är väldigt nyttig och givande.

Till de viktigaste motiveringarna bakom studien av denna sägning hör:

1 – Människorna har accepterat den. Ingen från Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah negerar den, sade Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh)2. Faktum är att de lärde har tagit efter den, sett upp till den och godkänt den.

2 – Svaret på frågan är ett av de ädlaste och mest allomfattande svar som har givits i ämnet. Å ena sidan avfärdar det föreställning, å andra sidan bekräftar det den språkliga definitionen av den resning som tillkommer Allâh (´azza wa djall)3.

3 – Hans uttalande gäller inte bara Resningen, utan kan impliceras på alla andra Egenskaper.

4 – Innovatörer har, i alla tider och på olika sätt och vis, försökt ändra på dess betydelse och förvränga dess syfte.

5 – En av dagens ignoranter har försökt ifrågasätta dess autenticitet och förtalat dess berättarkedjor.

6 – En påminnelse om hur vissa anhängare till imamerna inom förgreningsfrågor låter bli att måna om sina imamers dogmer. Därför kan du se hur exempelvis fanatiker till Imâm Mâliks (rahimahullâh) rättsskola inom förgreningsfrågor går emot honom inom dogmatiska frågor. Med andra ord skiljer de sig från honom i dogmatiska fundamenter på grund av rådande sektväsen och utspridda innovationer.

Till följd därav har jag rubricerat denna studien som ”al-Athar al-Mashhûr ´an-il-Imâm Mâlik fî Sifat-il-Istiwâ’”. Syftet med studien är att ge sägningen dess förtjänliga status och därigenom excerpera lärdomar och vetenskapliga principer och avvisa meningsmotståndarnas förvrängning och förvrängarnas tvivel.