39. Den kloke och ilskan

1 – Djâbir sade:

”En man kom till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och sade: ”Allâhs sändebud! Lär mig något med vilket jag kommer in i paradiset. Säg inget för mycket så att jag kan förstå.” Han sade: ”Bli inte arg.”

2 – Människorna med det bästa förståndet är de som inte blir ilskna. Människorna med det bäst förberedda svaret är de som inte blir arga.

3 – En impulsiv ilska skadar den kloke mer än vad elden bränner höet. Den som blir arg lämnas av sitt intellekt och säger det hans begär tilltalar honom och gör det som förfular och förvanskar honom.

4 – Wuhayb sade:

”I Evangeliet står det: ”Människa! Tänk på Mig när du blir arg så skall Jag tänka på dig när Jag blir arg.”

5 – Impulsiv ilska hör till de dummas egenskaper. Avsaknaden av den hör till de klokas egenskaper.

6 – Ilskan sår ånger. En person har lättare att korrigera det förstörda innan han blir arg än efter att han har blivit arg.

7 – Bakkâr bin Muhammad sade:

”Ibn ´Awn brukade inte bli arg. Om någon gjorde honom arg sade han bara till honom: ”Må Allâh välsigna dig!”

8 – Abû Sa´îd sade:

”När ´Awn bin ´Abdillâh bin ´Utbah blev arg på sin slav brukade han säga till honom: ”Du är så lik din ägare! Du trotsar mig och jag trotsar Allâh.” När han blev riktigt arg sade han: ”Du är fri för Allâhs sak.”

9 – Varje gång den kloke ser något han hatar är han ålagd att tänka på hur ofta han trotsar sin Herre och hur öm Allâh är med honom trots allt det. Då kommer hans ilska att lägga sig och han kommer inte att göra något som utesluter honom från de kloka. Därtill tillkommer belöningen i livet efter detta för att han härdade och lät bli att förargas.

10 – Om ilskans enda nackdel hade varit att den ilskne har, enligt samtliga visa män, inget att säga till om hade det räckt för att det skall vara obligatoriskt att undvika den på alla möjliga sätt.

11 – Inga lärda ursäktar den som skiljer sig från sin hustru eller frigör sin slav i ett ilsket tillstånd. Det finns dock lärda som ursäktar den som skiljer sig från sin hustru eller frigör sin slav i ett berusat tillstånd.

12 – Skapelsen har både ilska och ömhet i sin natur. Den som blir arg och öm i en och samma ilska, har inte gjort något fördömt så länge ilskan inte får honom att göra eller säga något förhatligt. Det är dock mer berömvärt att alltid undvika ilskan.

13 – ´Abdul-Malik bin Marwân sade:

”En person som inte blir arg blir inte heller öm eftersom den ömme endast känns till när han blir arg.”