381. Skratt och jordiskt tal på begravning

Publicerad: 19.09.29

Talare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

Källa: Madjmû´-ul-Fatâwâ (17/444-445)

Fråga: Vissa lekmän som kommer till en begravning börjar prata om världsliga ändamål. Vad råder ni dem som närvarar vid en begravningsprocess?

Svar: Jag råder dem att be bönerna som nämns i Sunnah:

السَّلامُ عَلَيْكُمْ أَهْلَ الدِّيَارِ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ وَالْمُسْلِمِين وَإِنَّا إِنْ شَاءَ اللهُ بكم لاحِقُونَ نَسْأَلُ الله لَنَا وَلَكُمْ الْعَافِية

”Frid med er, ni troende och muslimska bosättare. Vi kommer – om Allâh vill – att sluta oss till er. Vi ber Allâh för vår och er skoning.”1

اللهم لا تحرمنا أجرهم ولا تفتنـا بعـدهم و اغفر لنا ولهم

Allâh! Beröva oss inte deras belöning och pröva oss inte efter dem. Förlåt oss och dem.”2

I en liknande situation är det opassande att prata om världsliga ändamål som kan få folk att skratta, gapskratta och liknande. Ty profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Jag brukade förbjuda er att besöka gravar. Besök dem! De påminner er om nästa liv.”3

Det är nämligen rekommenderat att dra lärdom av gravbesöket, ödmjuka sig och påminna sig om sin nästkommande destination och att man en dag är på samma plats som de begravda.

1Muslim (974).

2Ahmad (4/79), Abû Dâwûd (3201) och Ibn Mâdjah (1498).

3Muslim (977) och at-Tirmidhî (1054).