38. Vad anser ni om de ungdomar som förtalar det här landets makthavare i sina sittningar?

Fråga 38: Vad anser ni om de ungdomar som förtalar det här landets makthavare i sina sittningar?

Svar: Det är allmänt känt att det är falskt. Antingen har de ont uppsåt eller också är de påverkade av folk tillhörande vilseledande kall som vill likvidera ynnesten som vi lever i.

Vi litar på våra makthavare. Vi litar på metodiken som vi följer. Det betyder däremot inte att vi är fullkomliga eller att vi saknar brister. Vi har förvisso brister, men vi håller på att förbättra och behandla dem – om Allâh vill – på föreskrivna vis.

Det fanns tjuvar på profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tid. Vissa begick otukt medan andra drack sprit. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) verkställde därav de föreskrivna straffen på dem. Vi verkställer de föreskrivna straffen på dem som förtjänar dem. Vi avrättar dråpare. Det är bra ehuru det finns brister1. Brister är oundvikliga eftersom de är naturliga. Vi ber Allâh korrigera våra tillstånd, hjälpa oss med oss själva, vägleda oss och fullända våra brister med Sin förlåtelse.

Att utnyttja makthavarnas brister och misstag för att förnedra dem, förtala dem eller få medborgarna att hata dem hör inte till Salafs och Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs metodik2. Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah månar om att lyda den muslimske makthavaren, få medborgarna att tycka om honom och enas. Det är så det skall vara. Förtal av makthavarna anses vara baktal och skvaller. De två synderna hör till de gravaste synderna efter avguderiet och framför allt om det är de lärda och makthavarna som baktalas. Det är än värre på grund av följderna däribland splittring, dåliga tankar om makthavarna och spridning av hopplöshet bland människorna3.

1Detta är uppenbart i vårt land och tillämpat i våra domstolar. Bara den som har bländats av Allâh eller lider av ett sjukt och lustfyllt hjärta förnekar det.

2´Allâmah ´Abdul-´Azîz bin Bâz (rahimahullâh) fick följande fråga:

”Hör det till Salafs metodik att fördöma ledarna, nämna deras fel och baktala dem från predikstolarna? Hur råder man makthavarna enligt Salafs metodik? Hur skall det ske?”

Han (rahimahullâh) svarade:

”Denna fråga har ställts flera gånger. Det hör inte till Salafs metodik att nämna makthavarnas brister från predikstolarna. Det leder till revolter och att människorna vägrar att lyssna och lyda inom det som är tillåtet. Det leder till något som endast skadar och gagnar inget.

Salafs följda metodik är att råda honom hemligt, skriva till honom och låta de lärda ta kontakt med honom så att de kan leda honom till det goda.” (Föreläsningen ”Âfât-ul-Lisân”, 1413-02-29)

Shaykh Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (rahimahullâh) sade:

”Några av makthavarnas rättigheter över medborgarna är att de råder dem, vägleder dem och inte utnyttjar deras för fel för att förtala dem och skandalisera dem bland människorna. Det orsakar avsmak av dem och hat mot dem och deras handlingar ehuru de är korrekta. Det orsakar också att de trotsas. Varje rådgivare, och i synnerhet makthavarnas rådgivare, är ålagd att råda vist och kalla till sin Herres religion med hjälp av vishet och fina tillrättavisningar.” (Huqûq-ur-Râ´î war-Ra´iyyah, sid. 11)

Dessa ädla lärda grundar sina tal på sändebudets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) vägledning och Salafs förståelse. Exempel på dessa autentiska hadîther är ´Iyâdh bin Ghunms (radhiya Allâhu ´anh) hadîth från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som sade:

”Den som har något att råda en makthavare om skall inte göra det offentligt. Han skall istället ta honom i handen och vara i enrum med honom. Antingen accepterar han det eller också har han levt upp till sin plikt och hans rättighet.” (Ahmad (3/404), Ibn Abî ´Âsim (1096) och al-Hâkim i ”al-Mustadrak” (3/290). al-Haythamî nämnde den i ”Madjma´-uz-Zawâ’id” (5/229) med formuleringen ”Den som vill råda…”. Formuleringen rapporteras av al-Hâkim och den är god.)

al-Bukhârî rapporterade i sin ”as-Sahîh” via Abû Wâ’il Shaqîq och likaså Muslim:

”Det sades till Usâmah bin Zayd: ”Varför går du inte till ´Uthmân?” Han svarade: ”Ni anser att jag varken talar med honom eller låter er höra. Jag talar med honom hemligt.”

Hos Muslim står det:

”Skall du inte gå in till ´Uthmân och tala med honom?” Han svarade: ”Jag svär vid Allâh att jag har talat med honom i enrum utan att vara den förste som öppnar dörren till det.” (al-Bukhârî (3094) och (6675) och Muslim (2989))

Hâfidh Ibn Hadjar (rahimahullâh) sade:

”al-Muhallab sade: ”De ville att Usâmah skulle tala med ´Uthmân. Han var en av ´Uthmâns närmsta män och brukade tala med honom om al-Walîd bin ´Uqbah som blev känd för att stinka sprit. Han var ´Uthmâns halvbroder från moderns sida och var anställd av honom. Usâmah svarade: ”Jag har talat med honom hemligt utan att öppna en dörr.” Det vill säga dörren till det offentliga fördömandet mot ledarna utav fruktan för splittring. ”

´Iyâdh sade: ”Usâmah syftade på att han inte ville öppna dörren till det offentliga fördömandet mot ledarna utav fruktan för följderna. Man skall vara mjuk mot dem och råda dem hemligt. Då finns det en större sannolikhet att rådet godtas.” (Fath-ul-Bârî (13/52))

Imamen av Ahl-us-Sunnah Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) piskades, släpades och fängslades i samband med prövningen om Qur’ânens skapelse. Trots det kan vi inte ens finna en svag rapportering vari han uppmanar till uppror mot den syndige och orättfärdige makthavare. Faktum är att rapporteringarna från honom som uppmanar till tålamod, lydnad och enighet är oerhört kända och många. Han brukade tilltala makthavaren i form av ”Du troendes ledare!” Tror du att han gjorde så utav fjäsk och feghet? Är inte våra Salaf våra förebilder? Eller är vi kunnigare och modigare än vad de var?

Imâm Ibn Radjab al-Hanbalî (rahimahullâh) berättade att Ibn-us-Salâh sade:

”Att vilja de muslimska ledarna väl betyder att man samarbetar med dem om sanningen, lyder dem om den, påminner dem om den, upplyser dem mjukt och vänligt, låter bli att angripa dem, ber för deras framgång och manar de vaksamma till samma sak.” (Djâmi´-ul-´Ulûm wal-Hikam, sid. 113)

Imâm ash-Shawkânî sade:

”Det har fastställts i den mäktiga Skriften att makthavaren skall lydas. Allâh har befallt att makthavaren åtlyds efter att ha befallt att Han (subhânah) och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) åtlyds. Den rena Sunnah består av mångfaldiga befallningar som tyder på att det är obligatoriskt att lyda dem och härda med deras orättvisa. Vissa hadîther som befaller lydnad till makthavarna säger:

”Lyssna och lyd ledaren om han så skulle prygla din rygg och ta din egendom.”

Det har rapporterats autentiskt att han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Ge dem det som är deras och be Allâh ge er det som är ert.”” (Raf´-ul-Asâtîn fî Hukm-il-Ittisâl bil-Salâtin, sid. 81-82)

3Vissa som associerar sig med kunskap och utropar sig själva till kallare har spridit tvivel om våra lärda och makthavare. Följaktligen har vissa naiva och lurade ungdomar avvikit från den raka vägen. De har vänt de lärda, som styrelsen Kibâr-ul-´Ulamâ’ i vårt land, ryggen till den mån att om du säger att en viss Shaykh har sagt eller gett utslag om något, svarar de med att säga att de är regimens lärda som de lirkar med eller att de är pressade av staten. Innan Domedagen talar sannerligen lekmännen om samfundets sakfrågor.