38. Den åttonde typen av föraktfulla namn

8 – Den åttonde typen av föraktfulla namn är alla ord som bifogas orden ”ad-Dîn” (religionen) eller ”al-Islâm” (islam) liksom Nûr-ud-Dîn (religionens ljus), Dhiyâ’-ud-Dîn (religionens sken), Sayf-ul-Islâm (islams svärd), Nûr-ul-Islâm (islams ljus) och så vidare. Ty orden ”ad-Dîn” och ”al-Islâm” är väldiga och namn som bifogas dem är djupa påståenden som luktar lögn. Således förbjöd flera lärda sådana namn medan majoriteten anser dem vara föraktfulla. Sådana namn inger falska betydelser som inte är tillåtna att uttala. I början användes de som smeknamn, därefter blev de till förnamn.

Därtill kan sådana namn vara förbjudna ur två synvinklar. Exempel på sådana namn är Shihâb-ud-Dîn (religionens flamma). I Indonesien har det gått så långt att folk heter Dhahab-ud-Dîn (religionens guld) och Mâs-ud-Dîn (religionens diamant).

an-Nawawî hatade sitt smeknamn Muhyî-ud-Dîn (religionens återupplivare) och Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahumâ Allâh) hatade sitt smeknamn Taqiyy-ud-Dîn (religionens gudfruktige) och sade:

”Men min familj gav mig det smeknamnet och det blev känt.”

Den förste som fick det smeknamnet i islam var Ibn Bûyah som kallades för ”Rukn-ud-Dîn” (religionens pelare). Det var på 300-talet.

Andra exempel på överdrivna smeknamn är ”Zayn-ul-´Âbidîn” (dyrkarnas skönhet), som de förkortar till ”Zaynal”, och ”Qasâm ´Alî” (´Alîs skönhet), som de förkortar till ”Qasamlî”. Speciellt invånarna i Bagdad förkortar namnen ”Sa´d-ud-Dîn”, ”´Izz-ud-Dîn” och ”´Alâ’-ud-Dîn” till Sa´dî, ´Izzî och ´Alâ’î.

Râfidhah nämner att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gav ´Alî bin al-Husayn bin ´Alî bin Abî Tâlib (rahimahullâh) smeknamnet ”Sayyid-ul-´Âbidîn” (dyrkarnas ledare). Det är dock grundlöst, sade Ibn Taymiyyah i ”Minhâdj-us-Sunnah” och Ibn-ul-Djawzî i ”al-Mawdhû´ât”. ´Alî bin al-Husayn var en efterföljare efter följeslagarna – hur kunde profeten ge honom ett smeknamn? Må Allâh bekriga Râfidhah! Så stora lögnare de är och så dumma de är!

Till det värsta som jag har hört hör deras namn ”Chalbullâh” som betyder ”Kalbullâh” (Allâhs hund) med irakisk dialekt. Vissa Râfidhah kallas till och med för ”Chalb ´Alî”, det vill säga ”Kalb ´Alî” (´Alîs hund). Syftet med det namnet är att den namngivne skall vara lojal liksom hunden är lojal mot sin ägare.