Det var drygt 310 muslimer som deltog i slaget i Badr; 86 från Muhâdjirûn, 61 från al-Aws och 170 från al-Khazradj. al-Aws låga deltagande jämfört med al-Khazradjs (trots att de var starkare och tålmodigare i krig) var att de bodde i övre al-Madînah. När det var dags att ge sig av var det enklare för al-Khazradj att bege sig eftersom de var närmare.

Historikerna är mycket oeniga om antalet soldater i slaget i Badr och namnen på vissa av dem. az-Zuhrî, Mûsâ bin ´Uqbah, Muhammad bin Ishâq bin Yasâr, Muhammad bin ´Umar al-Wâqidî, Sa´îd bin Yahyâ al-Umawî i ”al-Maghâzî”, al-Bukhârî och andra tidigare lärda har nämnt dem. Ibn Hazm nämnde dem i samma ordningsföljd som jag i sin bok ”as-Sîrah”. Han påstod att åtta av dem var aldrig på plats i Badr och att de endast fick sin andel av krigsbyten från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Han nämnde att några av dem var ´Uthmân, Talhah och Sa´îd bin Zayd. En av de bästa senare lärda som har behandlat ämnet är Shaykh, Imâm och Hâfidh Dhiyâ’-ud-Dîn Abû ´Abdillâh Muhammad bin ´Abdil-Wâhid al-Maqdisî (rahimahullâh). Han har skrivit ned dem i en separat bok och även inkluderat dem till sin bok ”al-Ahkâm”.

Beträffande avgudadyrkarna, så var de, liksom profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade, mellan 900 och 1000 man.

Den dagen stupade 14 muslimer; sex från Muhâdjirûn, sex från al-Khazradj och två från al-Aws. Den förste som stupade var Mihdja´, ´Umar bin al-Khattâbs (radhiya Allâhu ´anhumâ), slav. En annan teori är att det var en man från Ansâr benämnd Hârithah bin Sarrâqah.

Den dagens stupade även 70 avgudadyrkare. En annan teori är att de var färre. Lika stort antal blev tillfångatagna.

Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) blev klar med Badr och fångarna i Shawwâl.