367. Drabbar straffet i graven kroppen eller själen?

Fråga 367: Drabbar straffet i graven kroppen eller själen?

Svar: I grund och botten är det själen som drabbas då det är själar som behandlas efter döden. Kroppen förtvinar varför dess kvarstånd inte behöver förlängas; den varken äter eller dricker – den rentav äts upp av kryp. Alltså är det i princip själen som drabbas. Dock sade Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) att själen kan komma i kontakt med kroppen varpå de båda straffas eller belönas.

Ahl-us-Sunnah har också en annan åsikt som menar att bara kroppen straffas eller belönas. Åsikten har de baserat på ögonvittnen i samband med att gravar har öppnats. Vissa lik tydde på att de hade utsatts för tortyr medan andra för belöning. Folk som grävde ett dike utanför staden berättade för mig att de hade hittat ett lik vars lakan var förtvinat till fullo medan kroppen föreföll oföränderlig. De kunde till och med se henna i hans skägg och känna doften av hans mysk. Byggt på det anser de lärde att själen kan ha kontakt med kroppen varvid bådadera straffas. Måhända är det möjligt att stödja resonemanget med Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”Den otrognes grav krymper så att hans revben går in i varandra.”1

Det bevisar att straffet drabbar kroppen, ty revbenen är i kroppen – och Allâh vet bättre.

1Ahmad (4/287) och Abû Dâwûd (4753).