36. Salaf och syndiga bjudningar

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Âdâb-uz-Zifâf, sid. 104-105

Salaf (rahimahumullâh) praktiserade dessa hadîther. Det finns många exempel på det varav några är:

1 – Aslam, ´Umars slav, sade:

”Då ´Umar hade anlänt till Levanten lagade en nasaré mat till honom och sade: ”Jag vill att du och din vän kommer hem till mig och ärar mig.” Mannen tillhörde Levantens storheter. ´Umar (radhiya Allâhu ´anh) svarade: ”Vi går inte in i era kyrkor på grund av bilderna i dem.”1

2 – Abû Mas´ûd ´Uqbah bin ´Âmir sade:

”En man bjöd mig på mat varpå jag sade: ”Har du bilder i hemmet?” Han svarade: ”Ja.” Jag vägrade att gå in förrän han slagit sönder bilderna. Först då gick jag in.”2

3 – Imâm al-Awzâ´î sade:

Vi närvarar inte vid bröllop som består av trummor och instrument.”3

1al-Bayhaqî med en autentisk berättarkedja. ´Umars handling är ett klart bevis mot vissa teologer som närvarar i kyrkor som innehåller bilder och skulpturer. Men inte nog med det. De hör talare – måhända är talaren muslim – uttala otro och villfarelse utan att säga något. De lägger inte fram någon föreskriven dom, trots att de har vetskap om sakfrågan. Exempelvis säger vissa att det finns ingen skillnad mellan muslimer och nasaréer och att religionen är Allâhs sak medan landet är folkets sak. Åter vissa kallar hedningar för martyrer när man i princip inte ens kan kalla muslimer för det.

2al-Bayhaqî med en autentisk berättarkedja, sade Hâfidh Ibn Hadjar i ”Fath-ul-Barî”. Abû Bakr al-Marrûdhî nämnde den med en reducerad berättarkedja i ”Kitab-ul-War´”.

3Abûl-Hasan al-Harbî i ”al-Fawâ’id al-Muntaqât” med en autentisk berättarkedja.