34. Trettioandra beviset från Sunnah för Allâhs befintlighet över skapelsen

32 – Det lästes upp för Abû Zur´ah Tâhir bin Muhammad bin Tâhir al-Maqdisî medan jag lyssnade: Abû Mansûr Muhammad bin al-Husayn underrättade er: Abû Talhah al-Qâsim bin Abîl-Mundhir underrättade oss: Abûl-Hasan ´Alî bin Ibrâhîm bin Salamah underrättade oss: Abû ´Abdillâh Muhammad bin Yazîd bin Mâdjah underrättade oss: Muhammad bin ´Abdil-Malik bin Abîsh-Shawârib berättade för oss: Abû ´Âsim al-´Abbâdânî berättade för oss: al-Fadhl ar-Raqqâshî berättade för oss, från Muhammad bin al-Munkadir, från Djâbir bin ´Abdillâh som berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Medan paradisets invånare upplever sin lycksalighet omges de av ett sken. När de lyfter upp sina huvuden mot det ser de Herren (´azza wa djall) ovanför sig. Han kommer att säga: ”Paradisets invånare! Fred vare med er!” Därefter läste han:

سَلَامٌ قَوْلًا مِن رَّبٍّ رَّحِيمٍ

En nåderik Herre skall hälsa dem med ordet: ”Fred!”1

Han skall titta på dem och de skall titta på Honom. De kommer inte att titta på sin lycksalighet så länge de tittar på Honom. Slutligen avskärmar Han sig från dem och kvar blir Hans ljus och välsignelse över dem i deras hem.”2

136:58

2Ibn Mâdjah (184), al-Bazzâr (2253) och Abû Nu´aym i ”Hilyat-ul-Awliyâ’” (6/208). Svag enligt al-Albânî i ”Dha´îf Sunan Ibn Mâdjah”, sid. 17.