33. Kapitel om Allâhs ord ”Och lita till Allâh, om ni är sanna troende!”

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (rahimahullâh) sade:

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

وَعَلَى اللّهِ فَتَوَكَّلُواْ إِن كُنتُم مُّؤْمِنِينَ

”Och lita till Allâh, om ni är sanna troende!”1

2 –

إِنَّمَا الْمُؤْمِنُونَ الَّذِينَ إِذَا ذُكِرَ اللّهُ وَجِلَتْ قُلُوبُهُمْ وَإِذَا تُلِيَتْ عَلَيْهِمْ آيَاتُهُ زَادَتْهُمْ إِيمَانًا وَعَلَى رَبِّهِمْ يَتَوَكَّلُونَ

”Troende är enbart de som bävar i sina hjärtan då de hör Allâhs namn nämnas, och som känner sig stärkta i tron då de hör Hans budskap läsas upp, och som litar helt till sin Herre.”2

3 –

يَا أَيُّهَا النَّبِيُّ حَسْبُكَ اللّهُ وَمَنِ اتَّبَعَكَ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ

”Profet! Du har inte behov av någon annan än Allâh, och [detsamma gäller] dem som följer dig i tron.”3

4 –

وَمَن يَتَوَكَّلْ عَلَى اللَّهِ فَهُوَ حَسْبُهُ

”Och den som litar till Allâh behöver inget annat.”4

5 – Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade om versen:

حَسْبُنَا اللّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ

”Vi behöver ingen annan än Allâh. Han är den bäste förvaltaren.”5

”Det sade Ibrâhîm när han kastades i elden och det sade Muhammad i samband med:

الَّذِينَ قَالَ لَهُمُ النَّاسُ إِنَّ النَّاسَ قَدْ جَمَعُواْ لَكُمْ فَاخْشَوْهُمْ فَزَادَهُمْ إِيمَاناً

”När de varnades att [styrkor] hade dragits samman mot dem och att de borde vara på sin vakt…”67

Rapporterad av al-Bukhârî och an-Nasâ’î.

FÖRKLARING

1 – Allâh (ta´âlâ) sade:

وَعَلَى اللّهِ فَتَوَكَّلُواْ إِن كُنتُم مُّؤْمِنِينَ

”Och lita till Allâh, om ni är sanna troende!”

I det här kapitlet vill författaren (rahimahullâh) klargöra att det är obligatoriskt att förlita sig på Allâh och bero på Honom i samtliga religiösa och jordiska ändamål. Förlitan innebär att lämna över allt till Allâh, lita på Honom, tro på att Han skapar alla orsaker och att Han har allt i Sin hand; det Han vill sker och det Han inte vill sker inte. Därtill skall slaven veta att allting är förutbestämt och att han inte kan åstadkomma något som Allâh (subhânahu wa ta´âlâ) inte har bestämt. Därtill handlar förlitan att man strävar efter det man vill uppnå.

2 –

إِنَّمَا الْمُؤْمِنُونَ الَّذِينَ إِذَا ذُكِرَ اللّهُ وَجِلَتْ قُلُوبُهُمْ وَإِذَا تُلِيَتْ عَلَيْهِمْ آيَاتُهُ زَادَتْهُمْ إِيمَانًا وَعَلَى رَبِّهِمْ يَتَوَكَّلُونَ

”Troende är enbart de som bävar i sina hjärtan då de hör Allâhs namn nämnas, och som känner sig stärkta i tron då de hör Hans budskap läsas upp, och som litar helt till sin Herre.”

3 –

يَا أَيُّهَا النَّبِيُّ حَسْبُكَ اللّهُ وَمَنِ اتَّبَعَكَ مِنَ الْمُؤْمِنِينَ

”Profet! Du har inte behov av någon annan än Allâh, och [detsamma gäller] dem som följer dig i tron.”

4 –

وَمَن يَتَوَكَّلْ عَلَى اللَّهِ فَهُوَ حَسْبُهُ

”Och den som litar till Allâh behöver inget annat.”

Allâh räcker för dig och dina anhängare så att ni inte behöver något annat. Den som har Allâh behöver inget mer. Den troende är alltså skyldig att förlita sig på Allâh och sträva efter det som gagnar honom i de båda liven och undvika det som skadar honom i de båda liven. Han skall göra goda handlingar och lämna synder för att få paradiset. Han skall äta och dricka och undvika allt som skadar honom. Ty det är en anledning till hans liv. Det motstrider inte förlitan. Förlitan handlar om två saker:

1 – Lita på Allâh och att Han skapar orsakerna och förfogar över allt.

2 – Sträva efter orsakerna.

Förlitan handlar alltså inte om att vända orsakerna ryggen, vilket Sûfiyyah säger. Slaven skall uppfylla båda punkterna och be Allâh om hjälp.

5 – Ibn ´Abbâs (radhiya Allâhu ´anhumâ) sade om versen:

حَسْبُنَا اللّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ

”Vi behöver ingen annan än Allâh. Han är den bäste förvaltaren.”

”Det sade Ibrâhîm när han kastades i elden och det sade Muhammad i samband med:

الَّذِينَ قَالَ لَهُمُ النَّاسُ إِنَّ النَّاسَ قَدْ جَمَعُواْ لَكُمْ فَاخْشَوْهُمْ فَزَادَهُمْ إِيمَاناً

”När de varnades att [styrkor] hade dragits samman mot dem och att de borde vara på sin vakt…”

Rapporterad av al-Bukhârî och an-Nasâ’î.

Ibrâhîm (´alayhis-salâm) sade så efter att Nimrod hade kastat honom i elden. Allâh räddade honom från den och:

قُلْنَا يَا نَارُ كُونِي بَرْدًا وَسَلَامًا عَلَى إِبْرَاهِيمَ

”[Då] befallde Vi elden: ”Bli svalka och säkerhet för Ibrâhîm!”8

Allâh skyddade honom mot dess och deras ondska och räddade honom från dem så att han blev till ett budskap och mirakel som bekräftade hans budskaps sanningsenlighet. Detsamma sade Muhammad (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) efter slaget vid Uhud när de sade till honom att hedningarna hade återsamlats för att anfalla dem än en gång. Då sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):

حَسْبُنَا اللّهُ وَنِعْمَ الْوَكِيلُ

”Vi behöver ingen annan än Allâh. Han är den bäste förvaltaren.”

Följaktligen skyddade Allâh honom.

Så skall en muslim säga i samband med svårigheter. Det betyder däremot inte att han inte skall sträva efter sina mål. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade så och tog på sig sin krigsrustning, tog tag i sitt vapen och satte på sig sin hjälm. Detsamma gjorde hans följeslagare. När de skulle kriga mot de sammansvurna grävde de en vallgrav. Allâh (ta´âlâ) sade:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُواْ خُذُواْ حِذْرَكُمْ فَانفِرُواْ ثُبَاتٍ أَوِ انفِرُواْ جَمِيعًا

”Troende! Var på er vakt när ni går ut till strid; gå därför i små förband eller i samlad trupp.”9

15:23

28:2

38:64

465:3

53:173

63:173

7al-Bukhârî (4563).

821:69

94:71