Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

29 – Inget var dolt för Honom innan Han skapade dem.

30 – Han visste vad de skulle göra innan Han skapade dem.

31 – Han har befallt dem att lyda Honom och Han har förbjudit dem att trotsa Honom.

FÖRKLARING

Han visste vad som skulle ske innan skapelserna fanns. Det var nämligen inte först som de skapades som Han fick reda på dem. Han visste vad slavarna skulle göra innan Han skapade dem, Han visste vem som skulle vara lydig och vem som skulle vara olydig. Han har befallt dem att lyda Honom och Han har förbjudit dem att trotsa Honom:

وَمَا خَلَقْتُ الْجِنَّ وَالْإِنسَ إِلَّا لِيَعْبُدُونِ

”Jag har skapat djinnerna och människorna enbart för att de skall dyrka Mig.”1

Först skapade Han dem, sen befallde Han dem att dyrka Honom. Han (subhânah) har befallt dem att lyda och dyrka Honom. Trots det har Han alltid vetat vad var och en skall göra. Men det är inte den vetskapen som avlöningen förknippas med; avlöningen förknippas med handlingarna. Allâh straffar inte slaven utmed Sin kunskap utan först när han har syndat. Han straffar alltså inte utmed vetskap och öde. Det finns skillnad mellan vetskap och avlöning. Således har Allâh påbjudit och förbjudit dem. Den som underkastar sig påbuden och undviker förbuden belönas. Den som trotsar påbuden och faller i förbuden straffas. Slaven avlönas utifrån sina egna handlingar, inte utefter Allâhs (subhânah) handlingar. Det är slaven som ber, betalar allmosa, vallfärdar och kämpar. Handlingarna tillskrivs slaven och inte Allâh bortsett från att det är Han som har skapat dem, vetat om dem, bestämt dem och ordnat dem.