Imâm Shams-ud-Dîn Muhammad bin Abî Bakr bin Qayyim-il-Djawziyyah (d. 751)

´Uddat-us-Sâbirîn wa Dhakhîrat-ush-Shâkirîn, s. 63-64

Det finns som sagt frivilligt tålamod och ofrivilligt tålamod. Det frivilliga tålamodet är mer fulländat än det ofrivilliga. Alla människor har del i det ofrivilliga tålamodet. Till skillnad från det frivilliga tålamodet uthärdar alla det ofrivilliga tålamodet. Därför var Yûsufs (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tålamod med avhållsamheten från makthavarens maka och hans tålamod med fängsling och annat förakfullt större än det tålamod han uthärdade när hans bröder kastade ned honom i brunnen, skilde på honom och hans fader och sålde honom som en slav. Till följd av det andra tålamodet begåvade Allâh honom med ära, status, makt och dominans på jorden.

Detsamma kan sägas om Ibrâhîms, Mûsâs, Nûhs, Messias och den siste profetens och mänsklighetens mästares (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam) tålamod. De härdade med kallet till Allâh och kampen mot Allâhs fiender. Till följd därav sade Allâh att de var fast beslutsamma och befallde Sitt Sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) att rätta sig efter dem:

فَاصْبِرْ كَمَا صَبَرَ أُوْلُوا الْعَزْمِ مِنَ الرُّسُلِ

”Bär med tålamod, liksom sändebuden – män, fasta i sina föresatser – bar med tålamod.”1

De fast beslutsamma i sina föresatser nämns i Hans (ta´âlâ) ord:

شَرَعَ لَكُم مِّنَ الدِّينِ مَا وَصَّى بِهِ نُوحًا وَالَّذِي أَوْحَيْنَا إِلَيْكَ وَمَا وَصَّيْنَا بِهِ إِبْرَاهِيمَ وَمُوسَى وَعِيسَى

”Han har föreskrivit för er samma tro som Han anbefallde Nûh – detta har Vi uppenbarat för dig – och som Vi anbefallde Ibrâhîm och Mûsâ och ´Îsâ.”2

وَإِذْ أَخَذْنَا مِنَ النَّبِيِّينَ مِيثَاقَهُمْ وَمِنكَ وَمِن نُّوحٍ وَإِبْرَاهِيمَ وَمُوسَى وَعِيسَى ابْنِ مَرْيَمَ

“OCH VI har tagit löfte av profeterna – av dig och av Nûh och Ibrâhîm och Mûsâ och ´Îsâ, Maryams son.”3

Sådär sade Ibn ´Abbâs och andra bland Salaf.