3. När de inte kunde hantera Ibn Taymiyyah med bevis

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât at-Tawdhîhiyyah ´alâ Muqaddimat-il-Fatwâ al-Hamawiyyah, sid. 25-26

Utmed den dogmen gav Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah (rahimahullâh) sitt svar i denna avhandling. Året var 698. På grund av svaret uppstod incidenter och prövningar; rättegångar, fängsling och förnedring. Shaykhen prövades och ställdes inför rätta. Då de inte kunde hantera honom med bevis och belägg, fängslade de honom på grund av det svaret samt hans svar om gravbesök. Han har ett utslag i vilket han förbjuder resor till gravar. De angrep honom och behandlade honom hårt, ty enligt dem var det okej att resa till gravar. De dyrkade ju gravar och reliker medan han stängde den vägen för dem. I samma veva beskyllde de honom för att nedvärdera helgon och rättfärdiga människor. Allt detta på grund av hans utslag om resor till gravar. Lov ske Allâh att de inte vann något på det. De blev bara förnedrade och förödmjukade. Sanningen kom fram mot deras vilja i alla fall och lov ske Allâh.

Svaret i denna avhandling är väldigt nyttigt eftersom det består av väldiga principer som studenten kan nyttas av.

Dessutom framgår det att det är obligatoriskt att referera sakfrågor och oklarheter till de lärde. Ignoranter och pretentiösa ska inte vara referenser. Inte heller vilsna och avvikande. Man refererar bara till folk som besitter granskning och insyn.