3. Menstruerande kvinnors medverkan bevisar ´Îd-bönens plats

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Salât-ul-´Îdayn, sid. 8-11

Sedan säger de:

”… vid behov baserat på profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) handling då han bad i moskén på grund av ursäkt.”

Därefter nämnde de Abû Hurayrahs hadîth där profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bad i moskén på grund av regn.

Men även om Abû Hurayrahs hadîth är autentisk så utgör den ett bevis för oss. Ty hadîthens bibetydelse är att han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hade bett på en böneplats om det inte hade regnat. Inga andra muslimer än ni tycker annorlunda. Ert föregående resonemang tyder på att det inte är föreskrivet att be på en böneplats i dag eftersom ni anser det vara omöjligt. Hadîthen är alltså ett bevis mot er och inte för er. Om hadîthen är autentisk vill säga, vilket den faktiskt inte är. Dess berättarkedja är svag och kommer att behandlas framöver.

För övrigt är deras argumentationer irrelevanta och förtjänar inte att besvaras. Det enda undantaget är deras kommentar efter Abû Sa´îds kommande hadîth samt Abû Hurayrahs angivna dito:

”Det innebär att bönen är giltig såväl på böneplats som i moské och att bådadera medför belöning. Den första hadîthen poängterar dessutom att det är bättre att be ute i öknen eftersom profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gjorde det ständigt.”

Titta hur de återvänder till den sanning som vi kallar till och går emot sitt första påstående. Men tror du verkligen att de förblir så? Nej. Slutligen återvänder de till sin utgångspunkt och säger efter att ha nämnt Hâfidh Ibn Hadjars citat av Imâm ash-Shâfi´î:

”Den som funderar över al-Bukhârîs1 föregående hadîth där Umm ´Atiyyah sade:

”Vi var befallda att ta ut menstruerande kvinnor och skygga jungfrur till de två ´Îd-bönerna för att bevittna muslimernas samling och bön. De menstruerande kvinnorna skulle dock undvika böneplatsen. En kvinna sade: ”Allâhs sändebud! Vissa av oss har inget ytterplagg att gå ut i?” Då sade han: ”Hennes syster får klä på henne ett av sina ytterplagg.”2

inser att anledningen att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ständigt bad på en böneplats är antingen att hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) moské var orymlig för män och kvinnor de två dagarna, eller också att moskén är olämplig för menstruerade kvinnor.”

Jag har begrundat det uttalandet och funnit det lika grundlöst som resten av deras tal. Låt gå att hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) moské inte rymde alla män och kvinnor, men samma sak gäller ju dagens moskéer. Ingen moské idag rymmer alla människor och följaktligen förblir det föreskrivet att gå ut till böneplatsen, vilket är korrekt. Och om de anser att moskén inte är lämplig för menstruerade kvinnor måste de medge att böneplatsen är det. Om de påbjuder bön i moskéer blir de tvungna att förhindra kvinnorna från att bevittna muslimernas samling och bön. Det i sig motstrider Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) handling i hadîthen. Hadîthen är ett av våra bevis för att bönen ska hållas på en böneplats och inte i en moské. Oavsett hur stor en moské än är, får samtliga män och kvinnor ändå aldrig plats i den, något de själva erkänner.

Ett annat av våra bevis mot dem är att de säger:

”Kvinnorna gick ut till böneplatsen och lovprisade som alla andra.”

Hur kan ni efterleva denna denna Sunnah i moskéerna? Det kan ni inte om ni inte förbjuder dem närvara helt och hållet, vilket motstrider hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) handling, eller befaller dem att gå ut och stanna utanför moskén, men hur ska de då lovprisa med alla andra? Se vad okunnigheten gör med dess folk och dra nytta!

1 Det är fel att tillskriva al-Bukhârî denna formulering; den rapporteras av Muslim (3/20-21).

2al-Bukhârî, Muslim med flera.