De lärda har sex eller sju åsikter om månadscykelns varaktighet. Ibn-ul-Mundhir sade:

”Vissa lärda säger att månadscykeln saknar lägsta respektive längsta varaktighet.”

Denna åsikt är som ad-Dârimîs föregående åsikt. Även Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah valde den och den är korrekt eftersom den stöds av Qur’ânen, Sunnah och forskningen. Det första beviset för det är Allâhs (ta´âlâ) ord:

وَيَسْأَلُونَكَ عَنِ الْمَحِيضِ قُلْ هُوَ أَذًى فَاعْتَزِلُواْ النِّسَاء فِي الْمَحِيضِ وَلاَ تَقْرَبُوهُنَّ حَتَّىَ يَطْهُرْنَ

”Och de frågar dig om [kvinnans] månadsblödning. Säg: ”Detta är ett ömtåligt och smärtsamt tillstånd. Håll er därför borta från kvinnorna under deras period och kom inte nära dem förrän de är rena.”1

Allâh lät det rena tillståndet utgöra gränsen och inte ett bestämt antal dagar. Det bevisar att domen förknippas med menstruationsblodets befintlighet och avsaknad; när det finns, så gäller domen, och när det upphör, så upphör även domen att gälla.

Det andra beviset har bekräftats i Muslims ”as-Sahîh” där profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) som fick sin månadscykel i samband med ´Umrah:

”Gör allt vallfärdaren gör bortsett från Tawâf runt Huset till dess att du blir ren.”

Hon sade:

”Jag blev ren på Slaktdagen.”2

al-Bukhârî rapporterade i sin ”as-Sahîh” att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till henne:

”Vänta. När du blir ren får du gå ut till Tan´îm.”3

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) lät det rena tillståndet utgöra gränsen och inte en bestämd tidsperiod. Det bevisar att domen förknippas med menstruationsblodets befintlighet och avsaknad.

Det tredje beviset är att de bestämda tidsperioderna som de lärda nämner i frågan finns inte i Qur’ânen och Sunnah trots att nöden fordrade att de klargörs. Om det hade varit obligatoriskt att förstå dem och dyrka Allâh med dem skulle Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) klargjort dem för allihopa. Ty viktiga domar som bönen, fastan, äktenskapet, skilsmässan och arvet beror på dem. Exempelvis klargjorde Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) antalet böner, deras tider, Rukû´ och Sudjûd, allmosan, dess egendomar, gränser, mängder och berättigade målgrupper, fastan och dess tid och period, vallfärden och annat inklusive etiketter som berör mat, dryck, sömn, samlag, sittning, inträde i hemmet, utgång ur hemmet, utförande av naturliga behov inklusive antalet torkningar efter dem och andra precisa och klara frågor som Allâh har fullbordat den här religionen och fulländat Sina gåvor till de troende med. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَنَزَّلْنَا عَلَيْكَ الْكِتَابَ تِبْيَانًا لِّكُلِّ شَيْءٍ

”Vi har uppenbarat denna gudomliga Skrift för dig, steg för steg, med klargörande av allt.”4

مَا كَانَ حَدِيثًا يُفْتَرَى وَلَكِن تَصْدِيقَ الَّذِي بَيْنَ يَدَيْهِ وَتَفْصِيلَ كُلَّ شَيْءٍ وَهُدًى وَرَحْمَةً لِّقَوْمٍ يُؤْمِنُونَ

”[Det] är här inte fråga om uppdiktade händelser – nej, [detta är en uppenbarad Skrift] som bekräftar vad som ännu består [av äldre tiders uppenbarelser], framställer allt i fasta och klara [vändningar] och [ger] dem som vill tro vägledning och nåd.”5

När det klargörs att dessa uppskattningar och detaljer inte finns i Qur’ânen och Sunnah vet man att de saknar belägg och att månadscykeln som behandlas av Sharî´ahs domar istället skall förknippas med befintligheten och avsaknaden. Detta bevis (det vill säga domens avsaknad i Qur’ânen och Sunnah bevisar att den inte skall bekommas) gagnar dig såväl i den här frågan som i andra frågor eftersom Sharî´ahs domar bekräftas endast via Qur’ânen, Sunnah, den kända samstämmigheten eller den korrekta analogin. Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah sade:

”Allâh har förknippat flera domar i Qur’ânen och Sunnah med månadscykeln utan att nämna dess lägsta respektive längsta varaktighet eller tiden för den rena perioden mellan två månadscyklar, trots att fenomenet berör hela samfundet som är i ett stort behov av den kunskapen. Språket gör ingen skillnad mellan en mängd och en annan. Den som då sätter en gräns har avvikit från Qur’ânen och Sunnah.”6

Det fjärde beviset är forskningen, det vill säga den korrekta analogin. Allâh (ta´âlâ) sade att menstruationsblodet är ett ömtåligt och smärtsamt tillstånd. När menstruationsblodet är befintligt är även det ömtåliga och smärtsamma tillståndet det. Det finns ingen skillnad mellan de olika dagarna. Menstruationsblodet är menstruationsblod och det ömtåliga och smärtsamma tillståndet är ömtåligt och smärtsamt. Poängen ligger i de båda dagarna. Hur kan då domen variera mellan två dagar när poängen är en och samma? Motstrider inte det den korrekta analogin? Ger inte den korrekta analogin de två dagarna samma dom eftersom de har en gemensam nämnare?

Det femte beviset är att det finns olika och motstridiga åsikter i frågan. Det bevisar att det inte finns något bevis i frågan som är obligatoriskt att följa. De är endast Idjtihâd-baserade domar som kan vara rätt och fel. Ingen åsikt har mer rätt att följas än den andra. I samband med meningsskiljaktigheter skall det refereras till Qur’ânen och Sunnah.

När det klargörs hur stark och övervägande åsikten som säger att månadscykeln saknar lägsta respektive längsta varaktighet är, så skall du veta att allt naturligt blod som saknar orsak (som sår och liknande) är menstruationsblod utan hänsyn till tid eller ålder så länge det inte är kontinuerligt eller endast avtar en dag eller två dagar i månaden. I så fall är det en blödning. Blödningarnas domar kommer att – om Allâh vill – förklaras framöver. Shaykh-ul-Islâm Ibn Taymiyyah sade:

”I princip är allt som kommer ut ur livmodern menstruationsblod till dess att det bevisas vara en blödning.”7

Han sade också:

”Blodet som kommer är menstruationsblod så länge det inte är blod från en ådra eller ett sår.”8

Den här åsikten är inte bara starkast sett till beviset, den är även enklare att förstå, begripa och praktisera än de begränsande åsikterna. Därför är det bättre att följa åsikten som stämmer mer överens med islams anda och principer som förespråkar lättnad och flexibilitet. Allâh (ta´âlâ) sade:

هُوَ اجْتَبَاكُمْ وَمَا جَعَلَ عَلَيْكُمْ فِي الدِّينِ مِنْ حَرَجٍ

”Han har utvalt er och Han har inte lagt på er svåra eller tunga plikter i [utövningen av er] religion.”9

Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Religionen är enkel. Ingen går för djupt in i religionen utan att den överrumplar honom. Se därför till att göra rätt så gott ni kan och var förhoppningsfulla.”10

Till profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) karaktärer hörde att han alltid valde det enklaste alternativet så länge det inte var en synd11.