3. Inför rätta för dadel och vatten

Imâm Abû Bakr ´Abdullâh bin Muhammad bin Abîd-Dunyâ (d. 281)

Kitâb-ul-Djû´, s. 32-35

12 – Ishâq berättade för oss: [tomrum] berättade för oss: Hishâm berättade för oss, från al-Hasan, som berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

Vid Honom i Vars hand Muhammads själ är! Muhammads hus har inte varit mätt i tre…”

al-Hasan sade:

Han sade inte sådär för att beklaga sig inför människorna, utan för att ursäkta sig.”

13 – ´Alî bin al-Dja´d berättade för oss: Abû Ghassân berättade för oss, fårn Ibn Abî Hâzim, från sin fader, från Yazîd bin Hârûn, från ´Urwah, från ´Â’ishah, som sade:

Vi kunde passeras av två nymånar utan att en eld tändes i Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hem.” Jag sade till min moster: ”Vad levde ni på?” Hon sade: ”På de två svarta: vatten och dadlar.”1

14 – ´Abdur-Rahmân bin Sâlih al-´Atakî berättade för oss: ´Abdur-Rahmân bin Muhammad al-Muhâribî berättade för oss, från Yahyâ bin ´Ubaydillâh al-Madanî, från sin fader, från Abû Hurayrah, från Abû Bakr as-Siddîq (radhiya Allâhu ´anhumâ), som sade:

En kväll gick jag miste om kvällsmaten varpå jag återvände hem och sade: ”Har ni inte kvällsmat?” De sade: ”Nej.” Jag lade mig på min madrass och började vrida och vända på mig utav hunger. Jag funderade på att gå ut till moskén för att be och sysselsätta mig tills jag mornar. Jag gjorde så och bad det Allâh ville. Efteråt lutade jag mig tillbaka i ett hörn av moskén. Plötsligt kom ´Umar till mig och sade: ”Det enda som fick mig att gå ut var det som fick dig att gå ut.” Under tiden kom Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ut till oss och sade: ”Det enda som fick mig att gå ut var det som fick er att gå ut. Följ med mig till al-Wâqimî.” Vi gick i månljuset. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till hans fru: ”Var är din man?” Hon sade: ”Han gick för att hämta sötvatten till oss från Banû Hârithahs källa.” Rätt som det var kom han bärande på sin vattenbehållare och hängde den i en palm. Därefter vände han sig mot oss och sade: ”Välkomna! Aldrig har liknande människor besökt oss som den här natten.” Han skar av en klase dadlar, hämtade en kniv och gick in bland fåren. Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade: ”Ta inget mjölkande får” eller ”Ta inget med spenar”. Han slaktade det, flådde det och befallde sin fru att dega och baka bröd. Han skar köttet och kastade det i kitteln, gjorde upp en eld under den och lagade gröt dränkt i spad och kött. Därefter serverade han maten framför oss. Vi åt oss mätta. Efter ett tag reste han sig upp och gick till vattenbehållaren, som hade svalnat i vinden. Han hällde upp det åt oss i en behållare, varefter han bjöd det på profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), som drack. Därefter Abû Bakr och ´Umar. Då sade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam): ”Lov ske Allâh som tog ut oss – och det enda som fick oss att gå ut var hunger – varefter vi inte återvände förrän vi tagit del av detta. Ni kommer att frågas om detta på Domedagen. Detta hör till gåvorna.”2

1al-Bukhârî (5383) och Muslim (2972-2976).

2Muslim (2038), at-Tirmidhî (2369) och at-Tabarânî i “al-Mu´djam al-Kabîr” (567).