3. Hadîthen om att kvinnan får visa halva armen

Ibn Djarîr rapporterade den via Qatâdah som sade:

”Jag fick reda på att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”En kvinna som tror på Allâh och den Sista dagen får inte visa av sin arm bortsett från detta” och tog tag i halva armen.”

Den här berättarkedjan är avbruten. Därefter rapporterade han liknande från Ibn Djuraydj som berättade att ´Â’ishah sade:

”Jag gick förskönad ut till min brorson ´Abdullâh bin at-Tufayl. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) föraktade det och sade: ”När en kvinna blir könsmogen får hon inte visa något annat än sitt ansikte och detta” och tog tag i sin halva arm.”

Hadîthen är svag och går emot relevanta och autentiska hadîther. Dess berättarkedja är svag och går emot en starkare hadîth, nämligen den kommande som Abû Dâwûd rapporterar från ´Â’ishah. Den som har kännedom om denna ädla kunskap vet tvivelsutan att den är starkare. Ty den intygas även av profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord som han riktade till Asmâ’ i den kommande hadîthen samt följeslagerskornas praxis. Sådant är inte fallet med denna hadîth. Den både saknar intygande rapporteringar och praxis. Alltså är den svag och går emot relevanta och autentiska hadîther, Munkar.

I Ibn Djuraydjs hadîth finns en annan motsägelse som är än större än den tidigare, nämligen att den går emot Qur’ânen. Hadîthen fördömer att ´Â’ishah gick ut förskönad till sin brorson ´Abdullâh bin at-Tufayl. Samtidigt säger Allâh (´azza wa djall):

وَلَا يُبْدِينَ زِينَتَهُنَّ إِلَّا لِبُعُولَتِهِنَّ أَوْ آبَائِهِنَّ أَوْ آبَاء بُعُولَتِهِنَّ أَوْ أَبْنَائِهِنَّ أَوْ أَبْنَاء بُعُولَتِهِنَّ أَوْ إِخْوَانِهِنَّ أَوْ بَنِي إِخْوَانِهِنَّ

”Och de skall inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorsöner…” (24:31)

Det är ett konkret bevis för att en kvinna får visa sina behag för sin brorson. Alltså är hadîthen även Munkar ur denna synvinkel.