3. Betydelsen av Fiqh-ul-Wâqi´

Fråga 3: Kan ni klargöra begreppet ”Fiqh-ul-Wâqi´” (förståelse av nutida frågor) med tanke på att det nämns och avses som en språklig definition och ingen religiös sådan?

Svar: Man brukar säga att det är svårt att klargöra det klargjorda. Den fordrade och rekommenderade förståelsen är den som härrör från Qur’ânen och Sunnah. Det är den fordrade förståelsen.

Vad den språkliga förståelsen beträffar, så är den tillåten. Den är dock inget som krävs av människorna. Att du förstår språket innebär att du vet vad ett ord betyder, dess rot, dess bokstäver och så vidare. Det kallas för språkförståelse. Exempelvis har ath-Tha´âlabî och andra böcker benämnda ”Fiqh-ul-Lughah”. Det är ett kompletterande ämne.

När ordet ”Fiqh” nämns oinskränkt som i Allâhs (ta´âlâ) ord:

لِّيَتَفَقَّهُواْ فِي الدِّينِ

”… kan de fördjupa sina kunskaper i religionen…”1

فَمَا لِهَؤُلاء الْقَوْمِ لاَ يَكَادُونَ يَفْقَهُونَ حَدِيثًا

”Hur är det fatt med dessa människor som knappt förstår [någonting av] det som sker?”2

وَلِلَّهِ خَزَائِنُ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَلَكِنَّ الْمُنَافِقِينَ لَا يَفْقَهُونَ

”Men himlarnas och jordens skatter tillhör Allâh, fastän hycklarna inte förstår det.”3

och i profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”Den som Allâh önskar väl låter Han honom förstå religionen.”4

är syftet förståelse inom religionen via kunskap om de föreskrivna domarna. Det är det fordrade. Det är det muslimerna är skyldiga att bry sig om och lära sig.

Dock avser dessa människor inte språkförståelsen när de talar om Fiqh-ul-Wâqi´. Deras avsikt är sysselsättning med politik och politisk upphetsning och nedlagd tid och möda vid politiken.

Angående förståelsen om domarna, kallar de den för ”förståelse om detaljerna” och ”förståelse om månadscykeln och puerperium” för att provocera och locka från den5.

19:122

24:78

363:7

4al-Bukhârî (71) och Muslim (1037).

5Detta klargör att det finns flera typer av fordrad Fiqh (förståelse):

1 – Fiqh i betydelse av förståelse inom Qur’ânen och Sunnah samt utdragna domar ur dem.

2 – Fiqh inom det arabiska språket som grammatik, morfologi och retorik samt deras etymologi och semantik.

3 – Fiqh inom oklara frågor och incidenter för att kunna tillämpa en korrekt och föreskriven dom på dem.

Vad beträffar det de kallar för ”Fiqh-ul-Wâqi´”, så är motivet att hetsa upp människorna med politik, kritisera makthavarna, provocera fram prövningar och tumult och skaka om säkerheten. De har gett företeelsen det namnet för att lura människorna och föra dem bakom ljuset. Det är inget nytt från människorna bakom ”Fiqh-ul-Wâqi´”. Deras företrädare och ledare Sayyid Qutb använde sig av det ordet i ”Fî Dhilâl-il-Qur’ân” i samband med Allâhs (ta´âlâ) ord:

قَالَ اجْعَلْنِي عَلَى خَزَآئِنِ الأَرْضِ إِنِّي حَفِيظٌ عَلِيمٌ

”Han sade: ”Anförtro mig tillsynen över landets förrådshus; jag kommer att vara en god och kunnig förvaltare.” (12:55)

och sade:

”Den islamiska förståelsen har uppbringats i det muslimska samhället och via det här samhällets rörelse när det konfronterade den aktuella islamiska vardagen… Fiqh-ul-Harakah (förståelsen om rörelsen) skiljer sig från förståelsen om pappren… Fiqh-ul-Harakah (förståelsen om rörelsen) behandlar det aktuella läget som texterna [i Qur’ânen och Sunnah] har uppenbarats för och som domarna har formats efter.” (4/2006)