3. Barnet får inte ha icke-arabiskt namn

Utländska namn som härstammar från otrogna länder och som har förkastliga betydelser ur både religiösa och språkliga perspektiv är både en synd för att namnet är offentligt samt för namngivningen i sig. Nedan följer exempel på dessa namn:

1 – Andira, Jacqueline, Jolie, Diana, Susanne (som betyder nål eller brand), Vally, Viktoria, Coloria, Lara, Linda, Maja, Magnolia, Heidi och Yara.

2 – Utländska namn som persiska, turkiska eller berbiska. Exempel på dem är Mirfat, Djawdat, Haqqî, Fawzî, Sherihan, Shirin, Nevin…

3 – Betydelselösa namn som Zuzu, Vivvi, Mimmi…

4 – Erotiska, lösa och slappa namn som Ahlâm, Arîdj, Taghrîd, Ghâdah, Fâtin, Nâhid, Huyâm (som betyder passionerad förälskelse och kamelsjukdom) eller Hayâm (som betyder lös sand).

Och så vidare.

Jag uppmanar i den islamiska föreskriftens namn alla muslimer att frukta Allâh, hålla fast vid den islamiska etiketten och profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sunnah, strunta i de där usla namnen och inte besvära barnen med dem så att de inte förlorar sina smycken, nämligen de föreskrivna namnen. Detta sjuka och besvärliga fenomen måste makthavaren sätta stopp för och se till att endast föreskrivna namn skrivs ned hos myndigheterna.

Om det enligt fransk lag är ett måste att namnen är reglerade så att de inte avviker från deras historia eller värderingar och om muslimerna i Bulgarien var tvungna att ändra sina islamiska namn, så har vi än mer att rätt att hålla fast vid Allâhs religion islam.