3. Avståndstagande från innovationer

Imâm Ahmad bin Hanbal (rahimahullâh) sade:

”Vi anser att Sunnah är grundad på att hålla fast vid Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagares metodik och rätta sig efter dem, undvika innovationer…”

FÖRKLARING

När vi vet att alla muslimer är skyldiga att undvika innovationer – och kallarna är än mer ålagda att undvika dem – vet vi att det är en allvarlig fråga som berör varje muslim. Det har alltid funnits många innovationer. En av de allvarligaste innovationerna i dag är propagandan som praktiseras av partiväsen och sekterism. Allâh har fördömt dem i flera Qur’ân-verser och befallt samfundet att vara enat eftersom det har en religion, dyrkar en Gud och följer ett sändebud. Således måste alla hålla sig borta från dessa innovationer som splittrar samfundet och delar upp det i läger och grupper. Allâh (ta´âlâ) sade:

شَرَعَ لَكُم مِّنَ الدِّينِ مَا وَصَّى بِهِ نُوحًا وَالَّذِي أَوْحَيْنَا إِلَيْكَ وَمَا وَصَّيْنَا بِهِ إِبْرَاهِيمَ وَمُوسَى وَعِيسَى أَنْ أَقِيمُوا الدِّينَ وَلَا تَتَفَرَّقُوا فِيهِ كَبُرَ عَلَى الْمُشْرِكِينَ مَا تَدْعُوهُمْ إِلَيْهِ اللَّهُ يَجْتَبِي إِلَيْهِ مَن يَشَاء وَيَهْدِي إِلَيْهِ مَن يُنِيبُ

”Han har föreskrivit för er samma [regel för] tron som Han anbefallde Nûh – detta har Vi uppenbarat för dig – och som Vi anbefallde Ibrâhîm och Mûsâ och ´Îsâ, nämligen att hålla fast vid [den sanna] trons [principer] och att aldrig tillåta söndring. För avgudadyrkarna ter sig det om du uppmanar dem till som en svår väg; [men] Allâh utser dem Han vill till detta och till detta leder Han dem som vänder sig till Honom [i tro och lydnad].”1

Den här versen fastställer att religionens fundament och Allâhs föreskrift för de bästa sändebuden är baserade på två grunder:

1 – Att dyrka bara Allâh ( ´azza wa djall).

2 – Att samfundet är enat:

أَنْ أَقِيمُوا الدِّينَ وَلَا تَتَفَرَّقُوا فِيهِ

”… nämligen att hålla fast vid [den sanna] trons [principer] och att aldrig tillåta söndring.”

Allâh sade att detta är vad Han har uppenbarat för alla sändebud och i synnerhet de fem största; Muhammad och dessförinnan Nûh, Ibrâhîm, Mûsâ och ´Îsâ (sallâ Allâhu ´alayhim wa sallam). I och med att alla budskap är enade om dessa två grunder, så betyder det att de hör till de viktigaste plikterna. Därför sade Allâh (ta´âlâ):

إِنَّ هَذِهِ أُمَّتُكُمْ أُمَّةً وَاحِدَةً وَأَنَا رَبُّكُمْ فَاعْبُدُونِ

”Detta ert samfund är i sanning ett samfund och Jag är er Herre. Dyrka därför Mig!”2

وَإِنَّ هَذِهِ أُمَّتُكُمْ أُمَّةً وَاحِدَةً وَأَنَا رَبُّكُمْ فَاتَّقُونِ

”Detta ert samfund är i sanning ett samfund och Jag är er Herre. Frukta därför Mig!”3

Allâh (´azza wa djall) fördömde dem som splittras och sade:

فَتَقَطَّعُوا أَمْرَهُم بَيْنَهُمْ زُبُرًا كُلُّ حِزْبٍ بِمَا لَدَيْهِمْ فَرِحُونَ

”Men de har slagit sönder denna enhet och splittrats i sekter, där medlemmarna i varje sekt [framhäver] och gläds åt sina [särdrag].”4

Dessa verser fördömer partiväsen och sekterism och påbjuder enighet och sammanhållning inom religionen. Allâh (ta´âlâ) sade:

إِنَّ الَّذِينَ فَرَّقُواْ دِينَهُمْ وَكَانُواْ شِيَعًا لَّسْتَ مِنْهُمْ فِي شَيْءٍ إِنَّمَا أَمْرُهُمْ إِلَى اللّهِ ثُمَّ يُنَبِّئُهُم بِمَا كَانُواْ يَفْعَلُونَ

”Du har inte ansvar för dem som ger upphov till splittring i sin religion och bildar sekter. Ingen utom Allâh skall döma dem, och då skall Han låta dem veta vad de brukade göra.”5

Den versen består av ett strävt hot mot sekteriska människor som kallar till splittring, vilket framgår ännu tydligare när Allâh rentvår Sitt sändebud från dem och säger:

لَّسْتَ مِنْهُمْ فِي شَيْءٍ

”Du har inte ansvar för dem…”

Utmed detta måste vi veta att alla dessa sektväsenden är sjuka och vilsna och att räddningen ligger i att följa Allâhs skrift, Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) Sunnah, hans renläriga kalifers väg och de resterande följeslagarnas praxis.

142:13

221:92

323:52

423:53

56:159