295. Tre saker att tänka på innan ett gravbesök

Fråga 295: Vissa människor besöker gravar, tillber de döda, avlägger eder för dem och ber dem om bistånd och hjälp eftersom de betraktar dem som Allâhs troende och gudfruktiga slavar. Vad råder ni dem?

Svar: Jag råder dem och deras jämlikar att återvända till sina sunda förnuft och tänka lite. Dessa begravda människor som sägs vara Allâhs troende och gudfruktiga slavar är själva i behov av följande:

1 – Graven behöver bekräftas. Det har hänt att en jordhög felaktigt sägs tillhöra en viss persons grav.

2 – Om graven är bekräftad krävs det bevis för att de begravda verkligen var Allâhs troende och gudfruktiga slavar. Vi vet inte om de var Allâhs troende och gudfruktiga slavar eller Satans förtrogna.

3 – Om det är bekräftat att de var Allâhs troende och gudfruktiga slavar, så skall de inte besökas för välsignelse, åkallan eller bön om hjälp. De skall besökas såsom alla andra besöks; besökaren skall dra lärdom av den döde och be för honom.

Om sådana besök är prövande eller kan leda till extrem inställning till de döda, så är det inte tillåtet att besöka dem. Därmed är det viktigare att undkomma en större nackdel än att uppnå en fördel.

Med det sagt skall du fundera över dessa tre frågor:

1 – Är graven bekräftad?

2 – Är det bekräftat att den begravde tillhör Allâhs troende och gudfruktiga slavar?

3 – Besöket skall göras med syftning på bön för den döde. De döda, oavsett vem de är, är i behov av bön. De döda kan nämligen varken gagna eller skada.

Sedan säger jag också att besöket med syftning på bön för dem är endast tillåtet om det inte medför synd.

Angående den som besöker dem, avlägger eder för dem, slaktar för dem eller ber dem om hjälp, så är handlingen större avguderi som utesluter dess utövare ur religionen och orsakar hans eviga vistelse i helvetet.