28. Kvinnans hals ska täckas

Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî (d. 1420)

Djilbâb-ul-Mar’ah al-Muslimah, sid. 78-80

´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade:

”Må Allâh benåda Utvandrarnas första kvinnor. Då Allâh uppenbarade:

وَلْيَضْرِبْنَ بِخُمُرِهِنَّ عَلَى جُيُوبِهِنَّ

”Låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen.”

rev de sönder sina höftskynken och använde dem till slöjor.”1

I en annan rapportering heter det:

”De rev sönder sina höftskynken i sidorna och använde dem till slöjor.”

al-Hârith bin al-Hârith al-Ghâmidî sade:

När vi var i Minâ sade jag till min fader: ”Vad är det för grupp människor?” Han sade: ”De har samlats kring en man som har lämnat sin religion.” Vi slog oss ned. Det var Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som kallade människorna till att dyrka och betro Allâh allena. De förkastade och besvärade honom. På middagen när människorna hade skingrats från honom, kom en barhalsad kvinna fram till honom och grät. Hon bar på en skål med vatten och en duk. Hon gav den till honom varvid han drack och tvådde sig. Därefter tittade han upp mot henne och sade: ”Kära dotter! Täck din hals. Och var inte rädd för att din fader ska besegras eller kuvas.” Jag sade: ”Vem är det?” De sade: ”Hans dotter Zaynab.”2

1al-Bukhârî, Abû Dâwûd och al-Hâkim. Ibn Abî Hâtim återberättade en än fullkomligare version via Safiyyah bint Shaybah som sade:

”Medan vi var hos ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) kom Qurayshs kvinnor och deras dygder på tal varvid hon sade: ”Qurayshs kvinnor besitter förvisso dygd, men jag svär vid Allâh att jag inte har sett några kvinnor vara så bra, bekräfta Allâhs skrift så starkt och betro uppenbarelsen som Hjälparnas kvinnor. Då Allâh uppenbarade:

وَلْيَضْرِبْنَ بِخُمُرِهِنَّ عَلَى جُيُوبِهِنَّ

”Låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen.”

läste deras män upp versen för dem. Männen läste upp den för sina makor, döttrar, systrar och andra anhöriga. Det fanns inte en kvinna som inte rev sönder sin filt för att täcka sitt huvud med den utav bekräftelse och tro på det som Allâh sänt ned. Nästa morgon bad de morgonbönen bakom Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Deras huvuden var täckta som om kråkor satt på dem.”

Citerad av Ibn Kathîr och Hâfidh Ibn Hadjar i ”Fath-ul-Bârî” som står för tillägget. I berättarkedjan finns az-Zindjî bin Khâlid som hette Muslim och var svag. Ibn Mardûyah återberättar den dock i sin Qur’ân-tolkning via ett annat håll, sade az-Zayla´î i ”Takhrîdj-ul-Kashshâf”. Hadîthen är ett konkret bevis för att kvinnorna bad bakom honom (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) med avtäckta ansikten.

2at-Tabarânî i ”al-Mu´djam al-Kabîr” och Ibn ´Asâkir i ”Târîkh Dimashq” som sade:

”Rapporterad av al-Bukhârî i ”at-Târîkh al-Kabîr” och Abû Zur´ah. Hadîthen är autentisk.”