27. Den kloke och fientligheten till medmänniskorna

1 – Den kloke är ålagd att veta att den som älskar honom inte avundas honom och att den som inte avundas honom inte är hans fiende. Därför skall han vara försiktigare med den dolde fienden än vad han är med den uppenbare fienden.

2 – För den kloke är det säkrare att hålla sig borta från alla typer av fientligheter än att gå in i dem.

3 – al-A´war berättade att Ismâ´îl sade:

”Köp inte en persons fientlighet för 1000 personers kärlek.”

4 – Det är inte tillåtet för den kloke att ge tillbaka för ondskan. Det är inte tillåtet för honom att förbanna och förtala sin fiende. Den bästa hjälpen mot fienden är att rätta till bristerna och dölja felen så att fienden inte kan komma åt honom.

5 – Den kloke tittar var han skall sätta sin fot innan han tar steget. Därefter kommer han lite närmare sin fiende. Han kommer inte honom nära så att han kan hoppa på honom. Den kloke hatar inte så länge han ser kärleken vara en lösning. Han hatar inte någon han måste leva med och inte heller den rasande och outhärdlige fienden. Här är den enda lösningen att fly från honom.

6 – Den stabilaste ställningen till fienden är att inte tala illa om honom så länge det inte är läge för det. Den enklaste segern mot fienden är att man låter dem sysselsätta sig varandra.

7 – Ibn-us-Simâk sade:

”Var inte rädd för den som du aktar dig för. Var rädd för den som du litar på.”

8 – Fientlighet efter vänskap är väldigt fult. Det passar inte den kloke att falla i sådant. Skulle det hända att han faller i det, får han se till att ha utrymme till fred.”

9 – ´Abdullâh bin Hasan sade till sin son Muhammad:

”Jag varnar dig för att ha fientlighet till människor. Fientligheten räddar dig inte från den ömmes lömska planer eller från syndarens synd.”

10 – Den kloke har aldrig fientlighet till någon. Ty fientligheten kommer att drabba den ömme vars lömska planer man aldrig kan vara trygg med eller syndaren vars förtal man aldrig kan vara trygg med.