26 – Några av bevisen på att Sayyid Qutb sade att Qur’ânen var skapad

Några av bevisen är:

1 – Han är en av dem som förnekar Allâhs (djalla wa ´alâ) egenskaper. Han har inget som alls samröre med de bekräftande Ahl-us-Sunnah i den här frågan. Han förnekade Allâhs resning över tronen1 och Hans kommande på Domedagen. Därtill förnekade han Allâhs händer, Hans tron och fotpall, eller åtminstone så tvivlade han på dem, och Han förnekade Allâhs grepp och utsträckning [av handen] och att ´Îsâ lyftes upp till himlen.

Jag radade upp hans uttalanden och diskuterade dem i min bok ”Adhwâ’ Islâmiyyah”. Skall man då förvänta sig från en liknande person att han skall fördömda någon som säger att Qur’ânen är skapad? Skall man förvänta sig att han skall färdas på Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs väg och säga att Qur’ânen är Allâhs tal och att den inte är skapad och att det är otro, eller innovation, att säga att den är skapad? Därför ser vi inte ett enda ord från honom, direkt eller indirekt, som tyder på att Qur’ânen är Allâhs tal och att den inte är skapad.

2 – Han särskiljs med en fruktansvärd försiktighet för att inte bli kritiserad. Därför använder han sig av oklara uttryck i frågor som han ser sig själv avvika från Ahl-us-Sunnah eller andra lärda. Det är många människor som inte inser det. Det inses endast av den som har kännedom och insikt. På detta vis skyddar han sig själv från kritik.

Exempelvis sade al-Ikhwân al-Muslimûn uttryckligen att de stödjer socialismen som de därtill beskrev som islamisk. De skrev böcker om det ämnet och förvrängde texterna i Qur’ânen och Sunnah. Då började vissa av dem kritisera detta och kalla dem för kommunister, vilket gjordes någorlunda av Muhammad al-Ghazâlî i boken ”al-Islâm al-Muftarâ ´alayh”. Detta begrep Sayyid Qutb och tog till sig yttersta försiktighetsåtgärder när han skrev sin bok ”al-´Adâlah al-Idjtimâ´iyyah”. Han gav boken den här titeln och fastställde däri socialismen på det mest kraftfulla sättet. Å andra sidan tror människor att han bevisar det hela med Qur’ânen och Sunnah och religiösa principer. Inte en enda gång, oavsett bok, nämner han ordet ”socialism” när han fastställer socialismen, trots att han, som al-Khâlidî sade, använde sig av ordet ”al-Idjtimâ´iyyah” istället för ”Shuyû´iyyah” (kommunistiskt) och ”Ishtirâkiyyah” (socialistiskt). Förvåna dig inte över detta tillvägagångssätt från en politiker som spenderade hela sitt liv som det.

3 – Jag kan inte tänka mig att Sayyid under sitt långa lärorika och politiska liv inte hörde talas om en stor prövning som ägde rum mellan Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah och Mu´tazilah i samband med Qur’ânen och att Ahl-us-Sunnah sade att Qur’ânen är Allâhs uppenbarade tal som inte är skapad, att den är från Honom och att den kommer att återvända till Honom. Mu´tazilah sade att Qur’ânen är skapad. De tog hjälp av sultanens styrka och utnyttjade tre kalifers makt – al-Ma’mûn, al-Mu´tasim och al-Wâthiq – för att bland annat fängsla, döda och skingra Ahl-us-Sunnah. Denna fråga är välkänd bland alla människor fram till idag. Inte ens den som har en mycket lägre utbildning och kunskap än Sayyid är okunnig om detta.

4 – Jag har hittat hur Sayyid Qutb i ”Fî Dhilâl-il-Qur’ân” och andra böcker förnekar att Allâh talar och anser att Allâhs tal endast är en vilja. Exempelvis säger han i ”as-Salâm al-´Âlamî wal-Islâm”2:

”Via den här ende Guden blir skapelsen till via ett sätt:

إِنَّمَا أَمْرُهُ إِذَا أَرَادَ شَيْئًا أَنْ يَقُولَ لَهُ كُنْ فَيَكُونُ

”Om Han vill att något skall vara säger Han endast till det: ”Var!” – och det är.”3

Det finns ingen mellanhand mellan den skapande viljan och skapelsen. Den här skapelsen kommer inte till på andra sätt av den ende Skaparen. Det handlar endast om en vilja som Qur’ânen uttrycker sig med ”Var!”. Den här viljan är tillräcklig för att skapelsen skall komma från den.” 

Vad betyder detta? Uttalar man sig på detta vis om man tror på att Allâh talar när Han vill och om Han vill?

Han säger också i ”Fî Dhilâl-il-Qur’ân”:

”Hans (ta´âlâ) ord är en vilja4 som den avsedda skapelsen kommer ifrån.”

Detta är en klar förnekelse av Allâhs tal som uttryckligen bevisas av Qur’ânen, Sunnah och Salaf. Han säger också i ”Fî Dhilâl-il-Qur’ân”:

”Den här skapelsen kommer från sin Skapare genom en ren och kapabel vilja ”Var!”. Att endast rikta viljan mot vilken skapelse som helst räcker för att den skall bli till på det här uppskattade sättet, utan någon mellanhand av styrka och materia.”

När han säger ”utan någon mellanhand” förnekar han Allâhs tal.

Allâh (´azza wa djall) sade:

فَلَمَّا أَتَاهَا نُودِي يَا مُوسَى إِنِّي أَنَا رَبُّكَ

”Men när han närmade sig kallade en röst på honom: ”Mûsâ! Jag är din Herre!””5

Sayyid Qutb sade i samband med denna vers:

”Det går inte att veta var det här kallet kommer ifrån eller var dess riktning är eller hur dess egentliga skepnad och beskaffenhet är eller hur Mûsâ hörde det eller på vilket sätt kallet togs emot. Det hör till Allâhs befallning. Vi tror på att det har hänt utan att fråga om dess beskaffenhet som är omöjlig för människan att begripa.”

Dessa texter är klara bevis på att Sayyid Qutb inte anser att Allâh talar och att Han inte skapar med Sitt tal, vilket det uttryckligen står i Qur’ânen att Han gör och vilket är Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs troslära. Istället anser han att Allâh endast skapar med en vilja utan någon mellanhand. Den förnekade mellanhanden i detta fall är ordet och talet. Tror man på att Qur’ânen är Allâhs tal och att den inte är skapad, på Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs sätt, om man säger allt som har föregått? 

Baserat på allt som har föregått fastslog jag att Sayyid Qutb anser att Qur’ânen är skapad. När han säger om Qur’ânen:

”Detta mirakels tillstånd är som alla andra Allâhs skapelsers tillstånd, nämligen att det är som Allâhs verk inom allting annat.”

menar han att Qur’ânen är skapad. Bara detta uttalande räcker för att man skall säga att han anser Qur’ânen vara skapad och för att man skall kväva den som säger att han inte gör det.

Kan den förnuftige och opartiske se ett giltigt skäl till att Shaykh Bakr säger när han fördömer mig för att ha sagt att Sayyid Qutb säger att Qur’ânen är skapad:

”Hur kan man så enkelt anklaga någon för dessa hädelser?”

Om min dom som är baserad på dessa slående bevis anses vara en enkel dom, är det inte korrekt att döma någon inom trosläran eller andra ämnen. I detta fall kan man aldrig anse att någon har fått reda på sanningen och i detta fall skulle sofismen6 och de falska lärorna ha segrat.

Beträffande ert argument att ´Adhîmah hade sagt om Qur’ânen det Sayyid Qutb hade sagt, så är det oerhört märkligt. Vem har sagt att ´Adhîmahs och hans jämlikars uttalanden utgör ett argument? Du kommer ihåg att Shaykh-ul-Islâm säger att man inte argumenterar med någon människas ord och att man istället argumenterar för dem. Om det hade varit korrekt att argumentera med vissa imamers ord, undrar jag vem ´Adhîmah är så att en person som du argumenterar med hans ord. Känner du till hans ledarskap i religionen? Vem är det som har tryckt hans bok och godkänt hans falska uttalande däri? Är det islams imamer eller Sayyid Qutbs elever?

1 Läs hans förklaring till kapitlet Tâ Hâ (4/2328) i boken ”Fî Dhilâl-il-Qur’ân” i samband med Allâhs (ta´âlâ) vers:

الرَّحْمَنُ عَلَى الْعَرْشِ اسْتَوَى

      ”Den Nåderike har rest Sig över tronen.” (20:5)

      ”Resningen över tronen är ett talsätt för en fullkomlig makt.”

2 Sid. 15.

3 36:82

4 Det är alltså inte tal.

5 20:11