Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brukade kombinera liknande kapitel1 från kapitlet Qâf till slutet av Qur’ânen. Han kunde läsa ”ar-Rahmân” och ”an-Nadjm” i en Rak´ah2, ”al-Qamar” och ”al-Hâqqah” i en Rak´ah, ”at-Tûr” och ”adh-Dhâriyât” i en Rak´ah, ”al-Wâqi´ah” och ”al-Qalam” i en Rak´ah, ”al-Ma´âridj” och ”an-Nâzi´ât” i en Rak´ah, ”al-Mutaffifîn” och ”´Abasa” i en Rak´ah, ”al-Mudaththir” och ”al-Muzammil” i en Rak´ah, ”al-Insân” och ”al-Qiyâmah” i en Rak´ah, ”an-Naba’” och ”al-Mursalât” i en Rak´ah, ”ad-Dukhân” och ”at-Takwîr” i en Rak´ah3.

Ibland kombinerade han de sju långa kapitlen som ”al-Baqarah”, ”an-Nisâ’” och ”Âl ´Imrân” i en Rak´ah under nattbönen. Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den bästa bönen är när man står länge.”4

Efter att han hade läst:

أَلَيْسَ ذَلِكَ بِقَادِرٍ عَلَى أَن يُحْيِيَ الْمَوْتَى

”Skulle då denne [Skapare] inte ha makt att uppväcka de döda till nytt liv?”5

sade han:

سبحانك فَبَلى

”Fri är Du från brister; jo.”

Och när han hade läst:

سَبِّحِ اسْمَ رَبِّكَ الْأَعْلَى

”Förklara din Herres, den Högstes, namn vara fritt från brister!”6

sade han:

سبحان ربي الأعلى

”Fri är min Herre, den Höge, från brister.”7