25. Den kloke och broderskapet 2

1 – Den som kan hjälpa sin broder med något som underlättar hans olycka eller svårighet skall inte låta bli att göra det.

2 – Den kloke skall inte binda brodersband med syndare. Syndare är som den döva ormen som bara har bett och gift. Syndaren har endast kontakt och brodersband med andra för egna intressen. Den ädle fattar tycke för den ädle från det första sammanträffandet, även om de inte träffas fler gånger.

3 – Sufyân berättade att Yûnus bin ´Ubayd råkade ut för en olycka. Det sades: ”Har inte Ibn ´Awf besökt dig?” Då svarade han: ”Om vi litar på vår broders kärlek skadas vi inte av att han inte besöker oss.”

4 – Den kloke skall se till att inte vara respektlös mot sina bröder. Om han skulle falla i något sådant skall han se till att få slut på det direkt. Han får inte ta lätt på liten respektlöshet. Den som ser ned på det lilla kan snart falla i det stora. Han skall se till att få slut på det direkt. Det finns inget gott i trovärdigheten utan trogenhet och det finns inget gott i kunskapen utan gudsfruktan.

5 – Den kloke skall endast binda brodersband med folk som har ett bra tänk, en bra religiositet, kunskap, fina karaktärer, ett förstånd och har vuxit upp med fromma människor. Sällskapet med en dum person som har vuxit upp med kloka människor är bättre än sällskapet med en smart person som har vuxit upp med okunniga människor.

6 – Den kloke undersöker sina bröder innan han binder brodersband med dem. En av de bästa erfarenheterna av en person är att han är lika kärleksfull när han blir arg.

7 – Luqmân sade:

”Käre son! Om du vill binda brodersband med en man skall du först göra honom arg. Om han inte är rättvis med dig när han är arg skall du lämna honom.”

8 – Shu´bah sade:

”Ibn Mas´ûd gick ut till sina vänner och sade: ”Ni tar bort min sorg.”

9 – Khâlid bin Safwân sade:

”Det enda som är kvar av världens njutningar är tre saker; sitta med kvinnorna, lukta på barnen och träffa bröderna.”

10 – Den kloke skall veta att ingen glädje kan mätas med att umgås med bröderna och att inget bekymmer kan mätas med att förlora dem.