23. Uttalet och det uttalade

Även detta avsnitt kommer att handla om Qur’ânen.

Det har redan angivits att Qur’ânen är Allâhs oskapade tal. Är det då korrekt att säga att uttalet av Qur’ânen är skapat eller inte eller är det obligatoriskt att förtiga sakfrågan?

Det är fel att såväl bekräfta oinskränkt som att dementera oinskränkt. Om uttalet syftar på själva uttalandet som är slavens handling, så är det ju skapat. Både slaven och hans handling är skapade.

Om uttalet syftar på det uttalade, så är det Allâhs oskapade tal. Ty Allâhs tal tillhör egenskaperna och Hans egenskaper är inte skapade. Denna detaljering antydde Imâm Ahmad (rahimahullâh) när han sade:

”Den som säger att hans uttal av Qur’ânen är skapat och menar Qur’ânen, är Djahmî.”

Det vill säga om han inte menar själva Qur’ânen, utan uttalandet som är människans handling, så är han ingen Djahmî – och Allâh vet bättre.