23. Ateistens karaktärer

´Allâmah ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî (rahimahullâh) sade:

Den försumlige ateisten är rena motsatsen. Han förnekar sin väldige Herre vars existens och fullkomlighet bevisas av rationella och uppenbarade bevis och självklara och materiella vetenskaper. Han bryr sig inte alls om dem. När han inte erkänner och dyrkar Allâh, fäster han sig vid det materiella och dyrkar det. Hans hjärta blir likt boskapens hjärtan; de bryr sig bara om att åtnjuta det materiella. Hans hjärta är aldrig lugnt. Han är rädd för att förlora det han älskar. Han är rädd för att råka ut för det han föraktar. Han har ingen tro som underlättar hans olyckor och mildrar hans misär. Han är berövad på trons sötma, ljuvligheten i att vara Allâh nära och trons frukter i såväl detta liv som i det nästa. Han ser inte fram emot någon belöning. Han bävar inte för något straff. Hans bävan och hopp är bara förknippade med jordiska, nedriga och materiella begär.

FÖRKLARING

Författarens beskrivning av ateisten och den försumlige är helt korrekt. Den som förnekar och hädar sin Herre besegras av Satan. Satan förskönar för honom detta liv med falska förhoppningar. Han får honom att försumma den livsviktiga tron med detta liv och dess njutningar, oavsett hur de åtnjuts eller uppfylls. Han bryr sig bara om att uppnå dem, inte om de uppnås på lovliga eller olovliga vis. En sådan människa fruktar inte Allâh. Inte heller längtar hon efter Honom. Hon tror inte på Honom. Hennes hjärta håller fast vid lust, glupskhet, frestelser och tvivel som lockar från tron. Följaktligen berövas hon på allt gott och faller i allt ont. Vi ber Allâh uppliva våra hjärtan med tro och skydda oss mot Satans fällor.