22. Längtan, bävan och ödmjukheten är en dyrkan

Shaykh-ul-Islâm Muhammad bin ´Abdil-Wahhâb (d. 1206 – rahimahullâh) sade:

Beviset för längtan, bävan, ödmjukheten är Hans (ta´âlâ) ord:

كَانُوا يُسَارِعُونَ فِي الْخَيْرَاتِ وَيَدْعُونَنَا رَغَبًا وَرَهَبًا وَكَانُوا لَنَا خَاشِعِينَ

”De var alltid beredda att göra gott och ödmjukade sig inför Oss med hopp och fruktan och visade stor undergivenhet.”1

FÖRKLARING

Allt de hör till dyrkan. Allâh (ta´âlâ) sade om profeterna:

كَانُوا يُسَارِعُونَ فِي الْخَيْرَاتِ وَيَدْعُونَنَا رَغَبًا وَرَهَبًا وَكَانُوا لَنَا خَاشِعِينَ

”De var alltid beredda att göra gott och ödmjukade sig inför Oss med hopp och fruktan och visade stor undergivenhet.”

Det betyder att de var rädda, de bävade för Allâh. De var ödmjuka, det vill säga underkuvade, inför Hans väldighet.

121:90