22. Ignorantens behandling
Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
ash-Sharh al-Mukhtasar ´alâ Bulûgh-il-Marâm (1/40-41)
Hadîthen består av flera kuriosum:
1 – Ignoranten som hamnar i förbud ska ursäktas och inte fördömas. Lägg till det att han är syndfri, ty Allâh (ta´âlâ) sade:
رَبَّنَا لاَ تُؤَاخِذْنَا إِن نَّسِينَا أَوْ أَخْطَأْنَا
”Herre! Ställ oss inte till svars för glömska eller oavsiktliga fel.”1
Allâh (ta´âlâ) sade:
”Det har Jag inte gjort.”2
2 – Ignoranten ska inte tilltalas som den kunnige. Han ska bemötas vänligt. Den aktuelle beduinen trodde att han kunde urinera i moskén som utomhus.
3 – Oftast är beduiner okunniga. Samma sak kan sägas om folk som påminner om beduiner och inte närvarar i vetenskapliga studiecirklar eller blandar sig med de lärde. Sådana människor präglas av okunnighet.
4 – Den okunnige måste läras. Vi accepterar inte hans fel, vi måste lära honom. Således kallade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) på honom, lärde honom och förklarade för honom att moskéer måste vara rena och omhändertagna och inga föremål för smuts.
12:286
2Muslim (126).