22. Ignorantens behandling

Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)

ash-Sharh al-Mukhtasar ´alâ Bulûgh-il-Marâm (1/40-41)

Hadîthen består av flera kuriosum:

1 – Ignoranten som hamnar i förbud ska ursäktas och inte fördömas. Lägg till det att han är syndfri, ty Allâh (ta´âlâ) sade:

رَبَّنَا لاَ تُؤَاخِذْنَا إِن نَّسِينَا أَوْ أَخْطَأْنَا

”Herre! Ställ oss inte till svars för glömska eller oavsiktliga fel.”1

Allâh (ta´âlâ) sade:

”Det har Jag inte gjort.”2

2 – Ignoranten ska inte tilltalas som den kunnige. Han ska bemötas vänligt. Den aktuelle beduinen trodde att han kunde urinera i moskén som utomhus.

3 – Oftast är beduiner okunniga. Samma sak kan sägas om folk som påminner om beduiner och inte närvarar i vetenskapliga studiecirklar eller blandar sig med de lärde. Sådana människor präglas av okunnighet.

4 – Den okunnige måste läras. Vi accepterar inte hans fel, vi måste lära honom. Således kallade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) på honom, lärde honom och förklarade för honom att moskéer måste vara rena och omhändertagna och inga föremål för smuts.

12:286

2Muslim (126).