219. Missförstånd om förvanternas underverk

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 242-243

På grund av missförstånd om ovanliga företeelser, har andra än Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah förfelat mycket i sakfrågan. Fram till skrivande stund dementerar Mu´tazilah och andra rationalister ovanliga företeelser. Vissa går längre än så och dementerar till och med mirakel, ty de menar att mirakel krockar med rationaliteten. Dessa människor prioriterar nämligen sin rationalitet framför allting annat.

En annan grupp i ämnet är gravdyrkare och Sûfiyyah. De bekräftar underverk till en sådan grad att till och med Satans förvanter genomför underverk i deras ögon. Enligt dem genomförs underverk av människor som varken ber eller fastar. De syftar nämligen på sataniska företeelser. Vissa överdriver med rättfärdiga människor och dyrkar dem i Allâhs ställe. Det är just vad gravdyrkare gör. Om du läser ash-Sha´rânîs ”Tabaqât-ul-Awliyâ’”, finner du märkliga saker och falska sägelser. Enligt dessa människor är förvanter omyndiga och behöver således inte dyrka Allâh längre. Hur rättfärdig och dyrkande en människa än är, slipper hon aldrig dyrka Allâh. Inga änglar, inga förvanter och inga profeter slipper göra det. Vår profet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Vid Allâh! Jag hoppas att jag är den kunnigaste av er om Allâh och den gudsfruktigaste.”1

Det sade mänsklighetens mästare och den bäste som någonsin satt sin fot på jorden. Allâh (ta´âlâ) sade till honom:

وَاعْبُدْ رَبَّكَ حَتَّى يَأْتِيَكَ الْيَقِينُ

”… och dyrka din Herre till dess den fulla vissheten når dig.”2

Ingen uppnår det profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) uppnådde, och trots det slutade han aldrig dyrka Allâh. Allâh (´azza wa djall) sade även om Messias:

لَّن يَسْتَنكِفَ الْمَسِيحُ أَن يَكُونَ عَبْداً لِّلّهِ وَلاَ الْمَلآئِكَةُ الْمُقَرَّبُونَ وَمَن يَسْتَنكِفْ عَنْ عِبَادَتِهِ وَيَسْتَكْبِرْ فَسَيَحْشُرُهُمْ إِلَيهِ جَمِيعًا فَأَمَّا الَّذِينَ آمَنُواْ وَعَمِلُواْ الصَّالِحَاتِ فَيُوَفِّيهِمْ أُجُورَهُمْ وَيَزيدُهُم مِّن فَضْلِهِ وَأَمَّا الَّذِينَ اسْتَنكَفُواْ وَاسْتَكْبَرُواْ فَيُعَذِّبُهُمْ عَذَابًا أَلُيمًا وَلاَ يَجِدُونَ لَهُم مِّن دُونِ اللّهِ وَلِيًّا وَلاَ نَصِيرًا

”Messias har inte hållit sig för god att vara Allâhs slav, inte heller de nära änglarna. De vars högmod hindrade dem att dyrka Allâh, skall Han samla inför Sig. Då skall Han ge dem som hade tron och levde rättskaffens deras fulla lön och i Sin nåd ge dem mer, men de högmodiga skall Han låta utstå ett plågsamt straff och de skall varken finna beskyddare eller hjälpare vid sidan av Allâh.”3

Detta är alltså ett väldigt ämne som måste förstås, framför allt i tider av ignorans och myter.

1al-Bukhârî (5063) och Muslim (1110).

215:99

34:172-173