21. Den kloke och skämt II

1 – Om skämt berör synder får de ansiktet att bli svart och hjärtat att blöda. De sprider hat och ger liv till fientlighet. Om de inte berör synder tröstar de den bekymrade, lappar ihop vänskapen, ger liv till själarna och tar bort skyggheten. Den kloke är ålagd att skämta njutbara skämt utan att vilja besvära någon eller glädja någon genom att såra någon annan.

2 – Ibrâhîm sade:

”Det är bara den som älskar dig som skämtar med dig.”

3 – Muhammad bin al-Munkadir sade:

”Min moder sade till mig när jag var liten: ”Skämta inte med barn så att du inte sjunker i deras ögon eller så att de inte ger sig på dig.”

4 – ´Umar bin al-Khattâb sade:

”Den som skrattar mycket förlorar respekten. Den som skämtar kommer inte att tas på allvar. Den som gör mycket av något blir känd för det.”

5 – Den som skämtar med en person som inte är på samma nivå som han kommer att sjunka i hans ögon och han kommer att ge sig på honom även om skämtet är helt korrekt. Det är endast tillåtet att skämta med rätt målgrupp.

6 – Jag hatar att man skämtar när lekmän är närvarande. Likaså hatar jag att man låter bli att skämta när man är med sina jämlika.

7 – Abû ´Abdir-Rahmân al-A´radj sade:

”Ibrâhîm bin Adham berättade hadîther för oss och skämtade med oss. Men så fort han såg någon som inte var från oss, sade han: ”Han är en spion.”