20. Den högre handen är bättre än den lägre handen

107 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Människa! Det är bra för dig att du spenderar överflödet och det är dåligt för dig att behålla det. Du klandras inte för att ha tillräckligt. Börja med den som är under dig. Ty den högre handen är bättre än den lägre handen.”1

Vad beträffar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord ”Du klandras inte för att ha tillräckligt”, så kan man förstå att det är klandervärt att ha mer än tillräckligt och Allâh vet bättre. Han sade att det är bra att spendera det överflödiga, vilket det inte råder några tvivel om. Att behålla det är en ren ondska om man inte spenderar det på plikter. Och gällande rekommendationer, så är det sämre sett till välgörenhetens belöning som saknar motstycke på hela jorden.

108 – Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den högre handen är bättre än den lägre handen. Den högre handen skänker och den lägre handen tigger.”2

109 – Vissa Sûfiyyah har förstått dessa hadîther helt tvärtom ehuru de är autentiska. De säger att den högre handen är den tiggande handen medan den lägre handen är den skänkande handen. Deras resonemang är att det är Allâh (ta´âlâ) som ger till tiggaren och därför är tiggarens hand högre. Det är dock en långsökt förklaring som förkastar hadîthens betydelse. Det är den skänkande handen som är den högre handen.

110 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Ingen skänker en dadel från en lovlig inkomst utan att Allâh tar den i Sin högra Hand varpå den växer i den Nåderikes handflata så att den blir större än ett berg.”3

111 – Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Välgörenhet hamnar i tiggarens handflata så att Han fodrar den liksom någon av er fodrar sitt föl eller sin kamelunge.”4

Det har rapporterats från Mâlik, ath-Thawrî och Ibn-ul-Mubârak att hadîthen och liknande skall framföras ordagrant utan föreställning. Så sade at-Tirmidhî5.

1Muslim (1036).

2al-Bukhârî (1429), Muslim (1033), Abû Dâwûd (1632), an-Nasâ’î (5/61), Mâlik (2/259) och Ahmad (2/67).

3al-Bukhârî (1410), Muslim (1/405) och Ahmad (3/331).

4at-Tirmidhî (656), an-Nasâ’î (5/57) och Ibn Mâdjah (1842).