2. Ögontjäneri och eftersträvan av rykte

Ögontjäneriet är som sagt ett dolt avguderi eftersom det huserar i intentionerna och avsikterna som endast känns av Allâh (subhânahu wa ta´âlâ). Det är förknippat med synen; ögontjänaren förskönar sin handling för att bli sedd, berömd eller något annat. Detta kallas för ögontjäneri eftersom det är ute efter människornas beskådning.

Skillnaden mellan viljan att bli sedd och längtan efter ett rykte är att ögontjäneriet berör handlingar som till synes görs för Allâhs sak medan de egentligen är för något annat ändamål. Exempel på sådana handlingar är bön och välgörenhet.

Eftersträvan av rykte är förknippat med hörbart tal som till synes är för Allâhs sak medan det i själva verket är för något annat ändamål. Exempel på sådana handlingar är läsning, åkallan och tillrättavisningar. Talarens mål är att människor hör hans tal varefter de berömmer honom för det och hyllar hans tal, debatt, predikan, röst om han läser Qur’ânen vackert och så vidare. När han håller i föreläsningar, seminarium och lektioner är agendan att få beröm av människorna. Detta är eftersträvan av rykte.