2. Nedstigningen via Rifâ´ah al-Djuhanîs rapportering

Imâm ´Alî bin ´Umar ad-Dâraqutnî (d. 385)

Kitâb-un-Nuzûl, sid. 146-148

69 – ´Abdullâh bin Muhammad bin Ziyâd an-Naysâbûrî berättade för oss: al-´Abbâs bin al-Walîd bin Mazîd underrättade oss: Min fader underrättade mig: Jag hörde al-Awzâ´î säga: Yahyâ bin Abî Kathîr berättade för mig: Hilâl bin Abî Maymûnah berättade för mig: ´Atâ’ bin Yasâr berättade för mig: Rifâ´ah bin ´Arâbah al-Djuhanî berättade för mig:

”En gång var vi på väg från Makkah tillsammans med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). Följaktligen började folk be Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) om lov att få återvända hem. Han gav dem lov, lovade Allâh och talade väl. Därefter sade han: ”Hur kommer det sig att ni hatar trädsidan närmast Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) mer än den andra sidan?” Då började de alla gråta. Abû Bakr as-Siddîq sade: ”Allâhs sändebud! Hädanefter är han som ber dig om lov syndare.” Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) reste sig upp, lovade Allâh och talade väl. Därefter sade han: ”Jag vittnar inför Allâh att det inte finns en slav som innerligt vittnar att det inte finns någon sann gud utom Allâh och att Muhammad är Allâhs sändebud, handlar måttligt och dör, utan att han inträder i paradiset. Han har lovat mig att införa i paradiset sjuttiotusen från mitt samfund, utan räkenskap eller straff. Jag hoppas att ingen inträder i det förrän ni och era rättfärdiga hustrur och avkommor har kommit till rätta i paradisets boningar.” Sedan sade han: ”När halva, eller två tredjedelar av, natten har gått stiger Allâh (´azza wa djall) ned till den nedersta himlen och säger fram till gryningen: ”Om Mina slavar frågar Jag ingen annan än Mig själv. Vem är det som frågar Mig så att Jag må ge honom? Vem är det som tillber Mig så att Jag må besvara honom? Vem är det som ber Mig om förlåtelse så att Jag må förlåta honom?”

Också Harb bin Shaddâd rapporterade den från Yahyâ bin Abî Kathîr.