Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 213

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

147 – Det är betydelsen av att det inte finns någon rörelse eller styrka förutom via Allâh. Ingen klarar av att inte trotsa Allâh utan Allâhs hjälp. Och ingen klarar av att lyda Allâh varaktigt utan Allâhs (ta´âlâ) vägledning.

FÖRKLARING

Den som förflyttar sig från ett läge till ett annat gör bara så via Allâh (´azza wa djall) och Hans hjälp. Inte heller har du någon styrka utan Allâhs (´azza wa djall) styrka. Däri finns en underkastelse och en avsägelse från rörelse och styrka. En människa ska aldrig se upp till sin egen rörelse eller styrka, utan återvända till Allâh (´azza wa djall) och be Honom om hjälp, så att Han hjälper dig till lydnad och förflyttning från olydnad till lydnad, från otro till islam. Allt händer med Allâhs rörelse och styrka. Om Han hade anförtrott dig din egen rörelse, skulle du aldrig klarat av den. Detsamma gäller flit, anskaffning och kamp efter egendom; visserligen är det du som kämpar och strävar, men framgången och välsignelsen kommer från Allâh (´azza wa djall).