19. Vårt förhållande till imamernas åsikter

Det tredje tvivlet: Somliga hävdar att vårt kall till att Sunnah följs och imamernas avvikande åsikter avfärdas innebär att vi utelämnar deras slutsatser och åsikter helt och fullt.

Det påståendet är så fel det bara kan bli. Det är rentav falskt. Allt jag har nämnt hittills vittnar om rena motsatsen. Det jag kallar till är att man inte gör rättsskolan till en följd religion istället för Qur’ânen och Sunnah. Det är inte till rättsskolan det skall hänvisas i samband med tvister. Det är inte till rättsskolan det skall hänvisas för att komma fram till nya domar relaterade till dagens händelser, vilket vissa gör idag. Utmed rättsskolan har de lagt fram nya domar som tillämpas på privata fall, äktenskap, skilsmässa och annat. Istället borde de ha refererat till Qur’ânen och Sunnah för att skilja på rätt och fel, sanning och osanning. Dessa människor handlar utmed begreppet att oenighet är nåd och letar efter tillstånd, underlättnad och så kallade fördelar. Så bra sagt av Sulaymân at-Taymî (rahimahullâh) som sade:

”Den som anammar alla lärdas tillstånd samlar på sig allt ont.”

Rapporterad av Ibn ´Abdil-Barr som sade:

”Det råder samstämmighet om det. Jag känner ingen oenighet kring det.”1

Det är det jag fördömer. Som du ser råder det enighet kring det.

När det kommer till att referera till deras åsikter, dra nytta av dem och ta hjälp av dem för att begripa sanningen som de är oense om och som inte nämns konkret i Qur’ânen och Sunnah eller frågor som behöver tydliggöras, så fördömer jag inte det. Tvärtom befaller och uppmanar jag till det. Den som vägleds av Qur’ânen och Sunnah drar förhoppningsvis nytta av det. ´Allâmah Ibn ´Abdil-Barr (rahimahullâh) sade:

”Memorera principer och måna om dem. Han som månar om att memorera Sunnah och domarna i Qur’ânen och studerar de lärdas åsikter för att kunna dra sin slutsats, begrunda och förklara den Sunnah som kan bära på flera betydelser (och inte för att efterapa dem såsom Sunnah skall följas slaviskt i alla fall), memorerar och reflekterar över Sunnah liksom de lärde gör, tar efter deras forskning, förståelse och studier, visar dem tacksamhet för all deras möda som han dragit nytta av, hyllar dem för deras korrekta åsikter (som oftast är flera) och inte betraktar dem som felfria (vilket de själva inte gjorde) – han är studenten som håller fast vid Salafs metodik. Han har rätt, han inser sitt förnuft och han följer sin profets (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hans följeslagares väg.

Den som låter bli att begrunda, ignorerar det jag sagt och prioriterar sin åsikt framför Sunnah är vilsen och vilseledande. Och han som är okunnig om allt det och tar sig an utslag utan kunskap är än blindare och vilsnare.”2

Detta är sanningen, den är inte oklar

förskona mig därför från avfarterna

1Ibn ´Abdil-Barr i ”al-Djâmi´” (2/91-92).

2Ibn ´Abdil-Barr i ”al-Djâmi´” (2/172).