Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 201-202

Inställningen kommer att ske inför Allâh:

يَوْمَئِذٍ تُعْرَضُونَ لَا تَخْفَى مِنكُمْ خَافِيَةٌ

”Den Dagen kommer ni att inställas och ingenting, som ni höll hemligt, skall förbli dolt.”1

وَعُرِضُوا عَلَى رَبِّكَ صَفًّا لَّقَدْ جِئْتُمُونَا كَمَا خَلَقْنَاكُمْ أَوَّلَ مَرَّةٍ بَلْ زَعَمْتُمْ أَلَّن نَّجْعَلَ لَكُم مَّوْعِدًا

“Och de skall ställas upp i rader inför din Herre: “Ni har kommit inför Oss så som Vi först skapade er, trots era påståenden att Vi inte skulle kalla er till möte.”2

Barfotade, nakna och oomskurna, kommer de att inställas inför Allâh (´azza wa djall).

Sedan hålls räkenskapen för handlingarna. Såväl goda handlingar som dåliga handlingar kommer att fastställas. Det gäller dock bara den troende. Den otrogne kommer inte att ställas inför räkenskap i form av vägning av goda och dåliga handlingar, ty han har inga goda handlingar. Däremot kommer han att erkänna sina synder och sin otro.

Vissa troende kommer att stiga in i paradiset utan räkenskap. Andra troende kommer att ställas inför en lätt räkenskap – och det är inställningen – varpå de återvänder med glatt sinne till de sina. Åter andra troende kommer att diskuteras räkenskapen. Hadîthen säger:

”Den som diskuteras räkenskapen, straffas.”3

Sådär lyder de troendes hierarki.

Böckerna är bladen som består av människornas handlingar som de handlade i jordelivet. Var och en får sin bok på Domedagen. I den boken står människans alla handlingar som hon har gjort i jordelivet. Allt står nedskrivet:

وَوُضِعَ الْكِتَابُ فَتَرَى الْمُجْرِمِينَ مُشْفِقِينَ مِمَّا فِيهِ وَيَقُولُونَ يَا وَيْلَتَنَا مَالِ هَذَا الْكِتَابِ لَا يُغَادِرُ صَغِيرَةً وَلَا كَبِيرَةً إِلَّا أَحْصَاهَا وَوَجَدُوا مَا عَمِلُوا حَاضِرًا وَلَا يَظْلِمُ رَبُّكَ أَحَدًا

”Och boken skall läggas fram, och du får se de trotsiga syndarna ängslas inför dess innehåll och höra deras rop: “Vi är förlorade! Vad är detta för en bok, som varken utelämnar små felsteg eller grova överträdelser?” I den skall de få återse sina handlingar; men din Herre skall inte låta någon tillfogas orätt.”4

وَكُلَّ إِنسَانٍ أَلْزَمْنَاهُ طَآئِرَهُ فِي عُنُقِهِ وَنُخْرِجُ لَهُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ كِتَابًا يَلْقَاهُ مَنشُورًا اقْرَأْ كَتَابَكَ كَفَى بِنَفْسِكَ الْيَوْمَ عَلَيْكَ حَسِيبًا

”Och Vi har bundit varje människas bestämmelse vid hennes hals och på Uppståndelsens dag skall Vi lägga fram för henne en bok som hon finner uppslagen: ”Läs nu din bok! I dag behövs ingen annan granskare av räkenskapen för dina handlingar än du själv.”5

فَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِيَمِينِهِ فَيَقُولُ هَاؤُمُ اقْرَؤُوا كِتَابِيهْ إِنِّي ظَنَنتُ أَنِّي مُلَاقٍ حِسَابِيهْ فَهُوَ فِي عِيشَةٍ رَّاضِيَةٍ فِي جَنَّةٍ عَالِيَةٍ

”Och den som får ta emot sin bok med höger hand skall ropa: ”Kom! Läs i min bok! Jag visste att jag skulle kallas att avlägga räkenskap!” Han skall leva, salig, i ett himmelskt paradis.”6

Dessa människor kommer att glädjas av att andra ser vad deras böcker innehåller.

وَأَمَّا مَنْ أُوتِيَ كِتَابَهُ بِشِمَالِهِ فَيَقُولُ يَا لَيْتَنِي لَمْ أُوتَ كِتَابِيهْ وَلَمْ أَدْرِ مَا حِسَابِيهْ يَا لَيْتَهَا كَانَتِ الْقَاضِيَةَ

”Men den som får ta emot sin bok med vänster hand skall säga: ”Ack, om jag ändå hade sluppit se min bok och fått förbli i okunnighet om denna räkenskap över mig! Om ändå detta hade varit slutet!”7

Han kommer att önska att han aldrig hade återuppstått och att han bara hade dött.

مَا أَغْنَى عَنِّي مَالِيهْ هَلَكَ عَنِّي سُلْطَانِيهْ

”Ingen nytta har jag av allt det som jag ägde! Mina argument har mist all styrka!”8

Det är utdelningen av böckerna; antingen till höger eller också till vänster.