182. Hadîth ”När vi var resenärer, brukade Allâhs sändebud…”
Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn (d. 1421)
ash-Sharh al-Mukhtasar ´alâ Bulûgh-il-Marâm (1/148-150)
Hâfidh Ibn Hadjâr al-´Asqalânî (rahimahullâh) sade:
66 – Safwân bin ´Assâl (radhiya Allâhu ´anh) sade:
”När vi var resenärer, brukade Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befalla oss att inte ta av oss våra läderstrumpor i tre dagar efter tarmuttömning, urinering och sovning, men däremot efter utlösning.”1
Rapporterad av an-Nasâ’î, at-Tirmidhî, som står för formuleringen, och Ibn Khuzaymah. Båda två autentiserade den.
FÖRKLARING
Om en person tar på sig läderstrumpor eller strumpor, det vill säga sockor, i ett rent tillstånd och vill två sig, ska han inte ta av sig dem. Istället ska han bestryka dem, precis som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till al-Mughîrah (radhiya Allâhu ´anh):
”Låt dem vara. Jag tog på dem i ett rent tillstånd.”
Därefter beströk han dem2. Safwâns hadîth består emellertid av två sakfrågor:
1 – Bestrykningens tidsfrist.
2 – Klarifikation av den orenhet som tillåter bestrykning av läderstrumpor.
Vad den första sakfrågan beträffar, får resenären lov att bestryka sina läderstrumpor i tre dygn. Tidsfristen börjar från och med den första bestrykningen efter att tvagningen brutits, och slutar exakt tre dygn efteråt. Så om en person tar på sig sina läderstrumpor efter Fadjr och bestryker dem efter bruten tvagning i samband med Dhuhr, börjar bestrykningens tidsfrist med Dhuhr. Det vill säga den tidpunkten då bestrykningen äger rum. Så om han tar på sig dem 03:00 och bestryker dem 12:00, börjar tidsfristen att gälla från och med 12:00. Ingenting innan den första bestrykningen räknas. Den ansedda första bestrykningen är den som äger rum efter bruten tvagning.
Vad den andra sakfrågan beträffar, är det bara tillåtet att bestryka läderstrumporna efter mindre orenhet, nämligen tarmuttömning, urinering och sovning, men inte efter utlösning. Så om en person får utlösning efter att ha tagit på sig läderstrumpor, måste han ta av dem och bada hela kroppen. Ty utlösning ålägger bad av hela kroppen frånsett spjäla, vilket kommer att tas upp längre fram.
1an-Nasâ’î (127), at-Tirmidhî (96) och Ibn Khuzaymah (196).
2al-Bukhârî (203) och Muslim (274).