181. Regnet bevisar Uppståndelsen

Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 199

Utifrån sin rationalitet dementerade avgudadyrkare och ateister Uppståndelsen:

وَكَانُوا يَقُولُونَ أَئِذَا مِتْنَا وَكُنَّا تُرَابًا وَعِظَامًا أَئِنَّا لَمَبْعُوثُونَ أَوَ آبَاؤُنَا الْأَوَّلُونَ

”Och de brukade säga: ”Skulle vi efter döden, sedan vi blivit mull och torra ben, återuppstå till nytt liv? Och kanske också våra förfäder?”1

وَضَرَبَ لَنَا مَثَلًا وَنَسِيَ خَلْقَهُ قَالَ مَنْ يُحْيِي الْعِظَامَ وَهِيَ رَمِيمٌ

”Hon tillämpar en liknelse på Oss och glömmer att hon själv är skapad och frågar: ”Vem kan ge liv åt förmultnade ben?”2

Allâh (´azza wa djall) nämnde flera rationella bevis som påvisar Uppståndelsen och sade:

وَهُوَ الَّذِي يَبْدَأُ الْخَلْقَ ثُمَّ يُعِيدُهُ وَهُوَ أَهْوَنُ عَلَيْهِ

Han är Den som inleder skapelsen och som, när tiden är kommen, skall förnya den; det är en lätt sak för Allâh.”3

Det är en typ av exemplifiering. Kan inte Han, som har skapat dem av en oansenlig vätska, återskapa dem av jord?

أَيَحْسَبُ الْإِنسَانُ أَن يُتْرَكَ سُدًى أَلَمْ يَكُ نُطْفَةً مِّن مَّنِيٍّ يُمْنَى ثُمَّ كَانَ عَلَقَةً فَخَلَقَ فَسَوَّى فَجَعَلَ مِنْهُ الزَّوْجَيْنِ الذَّكَرَ وَالْأُنثَى أَلَيْسَ ذَلِكَ بِقَادِرٍ عَلَى أَن يُحْيِيَ الْمَوْتَى

”Tror människan att hon skall lämnas i fred att göra som hon vill utan att ställas till svars? Var hon inte en droppe sädesvätska, utgjuten i ett kvinnligt sköte, och blev därefter en grodd som satte sig fast – och som Han sedan skapade och formade till människa i enlighet med den uppgift som skulle bli hennes och skapade av detta de två könen, det manliga och det kvinnliga? Skulle då denne Skapare inte ha makt att uppväcka de döda till nytt liv?”4

Ett av bevisen är att Allâh låter regnet falla på en torr och kal mark varefter den blir grön efter ett par dagar. Kan inte Han, som upplivar marken, återskapa människan? Detta är både rimligt och påtagligt.

وَآيَةٌ لَّهُمُ الْأَرْضُ الْمَيْتَةُ أَحْيَيْنَاهَا وَأَخْرَجْنَا مِنْهَا حَبًّا فَمِنْهُ يَأْكُلُونَ

”Ett tecken har de fått i den döda jorden, som Vi skänker nytt liv och där Vi låter brödsäd växa, som tjänar dem till föda.”5

Allâh upplivar den döda jorden så att den blir grön.

وَتَرَى الْأَرْضَ هَامِدَةً فَإِذَا أَنزَلْنَا عَلَيْهَا الْمَاء اهْتَزَّتْ وَرَبَتْ وَأَنبَتَتْ مِن كُلِّ زَوْجٍ بَهِيجٍ

Och se på den torra döda jorden och hur den, när Vi låter regnet falla över den, skälver till och börjar svälla och låter alla slag av växter spira, ljuvliga att se.”6

156:47-48

236:78

330:27

475:36-40

536:33

622:5