Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 195-196

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

139 – Graven är antingen en av paradisets trädgårdar eller också en av eldarnas gropar.

FÖRKLARING

Måhända undrar någon hur en död människa som förvandlas till jord kan straffas. Jo, Allâh förmår att straffa henne ehuru hon är jord och Han förmår att glödga jorden på henne.

Måhända säger någon annan att alla människor begravs inte, ty vissa drunknar i hav medan andra äts upp av rovdjur. Hur straffas de? Jodå, även de straffas oavsett deras lokalisering. Inte nog med det; de blir också utfrågade av de två änglarna. Tro på detta är tro på det dolda och på Allâhs och Hans sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) besked. Att inte betro det utifrån rationalitet och tänk är inget annat än en klar villfarelse. Straffet respektive lycksaligheten i graven är bekräftade i Qur’ânen och Sunnah. De lärde säger att hadîtherna är mångfaldigt återberättade från Allâhs sändeud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) – och den som beljuger det mångfaldigt återberättade är otrogen.

Mu´tazilah tror inte på händelserna i graven av den anledningen att de är rationalister. De bygger saker och ting på rationalitet. De anser att föreskriftens bevis inger endast aningar medan rationalitetens bevis är definitiva. Det är deras idelogi. De är alltså rationalister. De och dagens rationalister som tar efter dem är alltså Mu´tazilah.