168. al-´Ayyâshîs tredje förvrängning av at-Tawbah

al-´Ayyâshî sade i samband med Allâhs (ta´âlâ) ord:

أَمْ حَسِبْتُمْ أَن تُتْرَكُواْ وَلَمَّا يَعْلَمِ اللّهُ الَّذِينَ جَاهَدُواْ مِنكُمْ وَلَمْ يَتَّخِذُواْ مِن دُونِ اللّهِ وَلاَ رَسُولِهِ وَلاَ الْمُؤْمِنِينَ وَلِيجَةً

Trodde ni att ni skulle lämnas i fred, utan att ha visat Allâh vilka de av er är som vill sträva och kämpa och som inte söker stöd och skydd hos någon annan än Allâh och Hans sändebud och de troende?”1

Abû Abân berättade att han hörde Abû ´Abdillâh säga: ”Ungdomar! Frukta Allâh och gå inte till ledarna. Låt dem vara så att de blir som svansar. Ha inget annat umgänge än Allâh. Jag svär vid Allâh att jag är bättre för er än vad de är.” Sedan slog han sig på bröstet.”

Abûs-Sabâh al-Kinânî sade:

Abû Dja´far sade: ”Abûs-Sabâh! Akta er för umgängen. Alla umgängen bortsett från vårt är idoler (طاغوت).”2

Allâh har rentvått dessa två ädla och nobla män från egoism och lockelse från troende umgängen, kunskap och lärde. Också har Han rentvått dem från uppvigling av ungdomar mot makthavare och från trots. Sådant leder ju bara till synd, kaos, blodutgjutelse, hat och osämja. Drag som är typiska för Râfidhah och Bâtiniyyah vill säga. Är det rimligt att Abû Dja´far betraktade de troende som idoler? Hans liv, hat mot prövningar och vänskap till ´Abdul-Malik bin Marwân är kända. Hans fromhet och avhållsamhet är kända. Känt är också att han saknade Râfidhahs dogm och metodik. Må Allâh vara nöjd med honom!

19:16

2Tafsîr al-´Ayyâshî (2/83).