166. al-Qummîs andra förvrängning av at-Tawbah

al-Qummî sade:

”Versen:

وَإِن نَّكَثُواْ أَيْمَانَهُم مِّن بَعْدِ عَهْدِهِمْ وَطَعَنُواْ فِي دِينِكُمْ فَقَاتِلُواْ أَئِمَّةَ الْكُفْرِ إِنَّهُمْ لاَ أَيْمَانَ لَهُمْ لَعَلَّهُمْ يَنتَهُونَ

”Om de, efter att ha ingått ett fördrag, bryter sina under ed givna löften och angriper er tro, kämpa då mot dessa otrons banerförare, vars eder saknar allt värde, för att förmå dem att upphöra.”1

uppenbarades kring deltagarna i Kamelkriget. De troendes ledare sade: ”Vid Allâh! Jag har bekrigat denna fördragsbrytande grupp utifrån en vers i Allâhs (´azza wa djall) skrift. Allâh sade:

وَإِن نَّكَثُواْ أَيْمَانَهُم مِّن بَعْدِ عَهْدِهِمْ وَطَعَنُواْ فِي دِينِكُمْ فَقَاتِلُواْ أَئِمَّةَ الْكُفْرِ إِنَّهُمْ لاَ أَيْمَانَ لَهُمْ لَعَلَّهُمْ يَنتَهُونَ

”Om de, efter att ha ingått ett fördrag, bryter sina under ed givna löften och angriper er tro, kämpa då mot dessa otrons banerförare, vars eder saknar allt värde, för att förmå dem att upphöra.”

Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till mig flera gånger: ”´Alî! Efter mig ska du bekriga fördragsbrytare, utbrytare och orättvisa.” Ska jag lämna det Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde mig och häda efter islam?”2

För det första sade ´Alî (radhiya Allâhu ´anh) då han blev frågad om de utmärkts med något till skillnad från andra:

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har inte särskilt oss med något till skillnad från alla människor frånsett det som finns i min svärdslida. Han tog fram ett ark ur den. På det stod följande…”

För det andra är det en ren lögn att påstå att versen handlar om deltagarna i Kamelkriget. Den handlar som sagt om hedningar. Hur kan en klok muslim säga att den uppenbarades kring Kamelkriget som rasade cirka 25 år efter Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) död?

För det tredje var deltagarna i Kamelkriget varken fördragsbrytare, utbrytare eller orättvisa. De var troende och ärliga människor som, liksom ´Alî, drog egna slutsatser. ´Alî erkände ju att han inte särskilts med något, vilket stämmer. En muslim får inte betro Râfidhahs och Bâtiniyyahs lögner – de måste förkastas.

För det fjärde sade ´Alî som sagt om Talhah och az-Zubayr:

”Jag hoppas att jag, Talhah och az-Zubayr tillhör dem som Allâh sade om:

وَنَزَعْنَا مَا فِي صُدُورِهِم مِّنْ غِلٍّ إِخْوَانًا عَلَى سُرُرٍ مُّتَقَابِلِينَ

”Vi skall rensa bort ur deras bröst agg, de skall vara bröder på upphöjda troner mitt emot varandra.”3

De är trosbröder i de båda liven hur förhatligt det än är för fienderna till dem, Allâh och Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

För det femte anklagade lögnaren ´Alî för att ha sagt:

”Ska jag lämna det Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) befallde mig och häda efter islam?”

Med andra ord var det otro att inte bekriga dem. Aldrig skulle ´Alî sagt något sådant. Varför eftersträvade han annars fredsavtal med dem? Varför slöt han fred med deltagarna i Siffîn-kriget? Varför abdikerade al-Hasan från kalifatet till förmån för Mu´âwiyah och lät bli att kriga? Och varför sade sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) om al-Hasan:

”Denne min son är en mästare. Med honom ska Allâh ena två väldiga muslimska grupper.”4

Men mystiska Râfidhah beljuger sanningen och bekräftar lögnen för att egga prövningar, ty de livnär sig på dem.

19:12

315:47

4al-Bukhârî (2704).