16. Skillnaden mellan oenighet och oenighet

Sammanfattningsvis kan man säga att följeslagarna hade helt klart delade åsikter, men de fördömde oenighet och undvek den så gott de kunde. Det gör inte efteraparna ehuru de klarar av att undkomma en stor del av meningsskiljaktigheterna. Dels enas de inte, dels eftersträvar de inte enighet. Faktum är att de godkänner oenighet. Skillnaden mellan de båda parterna är alltså kolossal.

Ur den resultatmässiga synvinkeln är skillnaden klar och tydlig. Trots att följeslagarna (radhiya Allâhu ´anhum) hade delade åsikter inom förgreningsfrågorna, månade de oerhört mycket om att förbli eniga och förenade och gjorde allt för att undkomma oenighet och splittring. Exempelvis ansåg vissa det vara föreskrivet att läsa Allâhs namn högt innan al-Fâtihah, medan andra inte ansåg samma sak. Vissa ansåg det vara föreskrivet att lyfta på händerna, medan andra inte ansåg samma sak. Vissa ansåg att vidrörning av kvinna bryter tvagningen, medan andra inte ansåg samma sak. Trots det bad alla bakom en och samma imam. Ingen såg ned på att be bakom en imam som delade en annan åsikt.

Efteraparnas oenighet är rena motsatsen. Till deras oenighets följder hör att de är oeniga om den största pelaren efter trosbekännelserna, nämligen bönen. De vägrar att be bakom en och samma imam då de anser att hans bön är ogiltig eller åtminstone föraktfull. Det har vi både sett och hört1. Hur skall de inte göra det när vissa rättsskoleböcker säger att hans bön är föraktfull eller ogiltig? Följaktligen finner du vissa moskéer ha fyra bönenischer där varje imam ber med sin rättsskolas anhängare och moskéer där folk ber med sin imam medan andra står och väntar på att deras rättsskolas imam skall be efteråt!

Meningsskiljaktigheten bland somliga efterapare är värre än så. Vissa förbjöd att en man från Hanafiyyah gifter sig med en kvinna från Shâfi´iyyah. Därpå kom ett utslag från en av Hanafiyyahs lärda, även kallad för ”människornas och djinnernas muftî”, som tillät ett sådant giftermål eftersom en kvinna från Shâfi´iyyah har samma dom som en judekristen kvinna2! Det betyder indirekt att en man från Shâfi´iyyah inte får gifta sig med en kvinna från Hanafiyyah, liksom det inte är tillåtet för en judekristen man att gifta sig med en muslimsk kvinna.

Dessa två exempel är bara toppen av isberget. Den kloke inser de dåliga följderna av de senare generationernas vidhållna oenighet, till skillnad från Salafs oenighet. Salafs oenighet hade ingen negativ påverkan på samfundet. Således berörs de inte av Qur’ân-verserna som förbjuder religiös oenighet till skillnad från de senare generationerna. Må Allâh vägleda oss alla till den raka vägen.

1Hänvisa till det andra kapitlet i boken ”Mâ lâ yadjûz fîh-il-Khilâf”, sid. 65-72, för att se flera exempel på det och hur flera lärda från al-Azhar har fallit i sådant.

2al-Bahr ar-Râ’iq.