16. Olyckan skall bestå av dyrkan istället för stön och klagan

Den som har blivit olycksdrabbad eller har barn som har blivit det eller någon annan skall under sjukdomens tid påminna sig om Allâh (´azza wa djall), be om förlåtelse och dyrka istället för att stöna. Salaf hatade att man klagar inför skapelsen. Även om det kan underlätta lite tyder det på en persons svaghet och klenhet. Att härda och låta bli att göra det tyder på styrka och kraft. Det sprider Allâhs vishet med tjänaren och påverkar fienden som gläds över ens sorg samt vännens barmhärtighet.

Ibn Abî Dunyâ rapporterade att Ismâ´îl bin ´Amr sade:

”Vi besökte Warqâ’ bin ´Umar när han låg inför döden. Han sade ”Lâ ilâha illâ Allâh” och ”Allâhu Akbar” och påminde sig om Allâh (´azza wa djall). Människorna besökte honom och hälsade på honom och han hälsade tillbaka. När de blev för många sade han till son: ”Käre son! Låt mig slippa hälsa tillbaka på dessa människor. Låt dem inte störa mig när jag påminner mig om min Herre (´azza wa djall).”

Abû Muhammad al-Harîrî sade:

”Jag var hos al-Djunayd två timmar innan han dog. Då höll han fortfarande på att läsa Qur’ânen och förrätta bönen. Jag sade till honom: ”Abûl-Qâsim! Du är ju i denna svåra situation!” Då sade han: ”Abû Muhammad! Det är denna timme som jag är i störst behov av.” Han fortsatte till dess att han lämnade detta liv.

Det har rapporterats att Iblîs är som värst mot människan innan hon skall dö. Då säger han till sina medhjälpare: ”På honom! Missar ni honom nu kan ni inte få tag på honom igen.”