16. Blicken skall riktas mot platsen för Sudjûd och koncentrationen i bönen
Publicerad: 2010-02-21
Författare: Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî
Källa: Sifatu Salât-in-Nabî, sid. 78-80
När han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) förrättade bönen, böjde han på sitt huvud och tittade ned mot marken1.
När han gick in i Ka´bah släppte han inte sin blick från platsen han gjorde Sudjûd på förrän han gick ut ur den2.
Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”Ett hus skall inte innehålla något som distraherar den bedjande.”3
Han förbjöd att man tittar uppåt4.
Han påpekade förbudet och sade:
”Låt dem som riktar blickarna uppåt under bönen sluta med det så att de inte slutar återvända till dem.”
I en annan rapportering sägs det:
”… så att de inte förlora dem.”5
I en annan hadîth sägs det:
”Vänd er inte om när ni förrättar bönen, för sannerligen placerar Allâh Sitt ansikte mot Sin tjänares ansikte när han ber så länge han inte vänder sig om.”6
Dessutom sade han om omvändningen:
”Det är en förskingring som Satan förskingrar tjänarens bön med.”7
Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”Allâh står framför tjänaren när han ber så länge han inte vänder sig om. När han vänder på sitt ansikte går Han bort från honom.”8
Han förbjöd tre saker; att picka som en tupp, sitta som en hund och vända sig om som en räv9.
Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”Förrätta en avskedsbön som om du ser Honom. För även om inte du ser Honom, ser Han sannerligen dig.”10
Dessutom sade han:
”Ingen person förrättar den obligatoriska bönen då dess tid går in, tvår sig korrekt, koncentrerar sig väl och gör Rukû´ på ett bra sätt, utan att den stryker bort alla hans föregående synder frånsett de stora – och detta gäller hela livet.”11
Han förrättade bönen i en Khamîsah12 med mönster på och tittade på dess mönster. När han var färdig sade han:
”Gå och ge min skjorta till Abû Djahm och hämta Abû Djahms Anbadjâniyah13 åt mig. Den distraherade mig från min bön.”
I en annan rapportering står det:
”Jag tittade på dess mönster under bönen och den höll på att sätta mig på prövning.”14
´Â’ishah hade ett tyg med bilder som sträckte sig till en Sahwah15 som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) bad mot. Därefter sade han:
”Ta bort den från mig [för jag ser hela tiden dess bilder framför mig när jag ber].”16
Han brukade säga:
”Det skall inte bes när maten är serverad eller om man behöver utföra de två naturliga behoven.”17
1al-Bayhaqî och al-Hâkim som sade att den är autentisk, vilket stämmer. Denna hadîth har en bevittnande rapportering från tio av hans (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) följeslagare och den rapporteras av Ibn ´Asâkir (17/202/2). Se ”al-Irwâ’” (354).
2al-Bayhaqî och al-Hâkim som sade att den är autentisk, vilket stämmer.
3Abû Dâwûd och Ahmad med en autentisk berättarkedja.
4al-Bukhârî och Abû Dâwûd.
5al-Bukhârî, Muslim och as-Sirâdj.
6at-Tirmidhî och al-Hâkim som sade att den är autentisk. Sahîh at-Targhîb (353).
7al-Bukhârî och Abû Dâwûd.
8Abû Dâwûd och andra. Autentisk enligt Ibn Khuzaymah och Ibn Hibbân. Sahîh at-Targhib (555).
9Ahmad och Abû Ya´lâ. (Sahîh at-Targhîb (556).
10al-Mukhallas i Ahâdîth Muntaqât, at-Tabarânî, ar-Rawayânî, adh-Dhiyâ’, Ibn Mâdjah, Ahmad och Ibn ´Asâkir. Autentisk enligt Faqîh al-Haythamî i ”Asnâ al-Matâlib”.
11Muslim.
12Silke- eller ylleskjorta med mönster.
13Tjockt klädesplagg utan mönster.
14al-Bukhârî, Muslim och Mâlik. Den nämns i ”al-Irwâ’” (376).
15Ett litet hus som är lite nedgrävt i jorden och liknar sovkammare och förråd. (an-Nihâyah)
16al-Bukhârî, Muslim och Abû ´Awânah. Anledningen – och Allâh vet bättre – till varför han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) inte beordrade att bilderna förstörs och i stället nöjde sig med att ta bort dem, är att de inte bestod av själar. Beviset för det är att han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) rev sönder andra bilder, vilket nämns i flera rapporteringar hos al-Bukhârî och Muslim. Den som vill fördjupa sig i detta kan alltid hänvisa till ”Fath-ul-Bârî” (10/321) och ”Ghâyat-ul-Marâm fî Takhrîdj Ahâdîth al-Halâl wal-Harâm” (131-145).
17al-Bukhârî och Muslim medan den andre hadîthen tillkommer Ibn Abî Shaybah (12/110/2). Den nämns i ”al-Irwâ’” (8).