Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

11 – Han är levande och dör inte.

FÖRKLARING

Hans liv är fullkomligt och drabbas vare sig av defekt eller sömn:

اللّهُ لاَ إِلَهَ إِلاَّ هُوَ الْحَيُّ الْقَيُّومُ لاَ تَأْخُذُهُ سِنَةٌ وَلاَ نَوْمٌ

”Allâh – det finns ingen sann gud utom Han, den Levande, skapelsens evige Vidmakthållare. Slummer överraskar Honom inte och inte heller sömn.”1

وَتَوَكَّلْ عَلَى الْحَيِّ الَّذِي لَا يَمُوتُ وَسَبِّحْ بِحَمْدِهِ

”Sätt din lit till Honom som lever och aldrig dör och lovprisa Honom.”2

Han frånkände Sig slummer och sömn. Han frånkände Sig död eftersom Hans (subhânah) liv är fullkomligt. Sömn, slummer och död är brister i förhållande till livet. Sådana drag är typiska för skapelsen. Skapelsens liv är nedsatt då den både sover och blir trött. Sömn är en fullkomlig egenskap i förhållande till skapelsen, en brist i förhållande till Allâh. Skapelsen som inte sover har en nedsatt hälsa. Det bevisar skillnaden mellan Skaparens egenskaper och skapelsens egenskaper. Allâh är den Levande, skapelsens evige Vidmakthållare. Hans liv är fullkomligt och Hans makthållning är väldig.