Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 170

Mu´tazilah har fem principer:

1 – Monoteism. Det vill säga dementi av Allâhs egenskaper. De anser att den som bekräftar Allâhs egenskaper är avgudadyrkare.

2 – Rättvisa. Det vill säga dementi av ödet. De menar att tro på ödet medför orättvisa och vrånghet, och att Allâh är ålagd att vara rättvis.

3 – Påbud av rätt och förbud mot orätt. Det vill säga revolt mot syndiga, muslimska ledare ehuru de inte hädar. Deras revolt är orätt i sig och har ingenting med rätt att göra.

4 – Mellanfas. Det vill säga att stora syndare utesluts ur islam utan att inträda i otro. Khawâridj dömer däremot den store syndaren direkt för otro.

5 – Verkställning av hot. Det vill säga att den som dör i egenskap av en stor syndare utan avguderi, förblir i helvetet. De har samma dogm om den store syndarens destination i efterlivet som Khawâridj. Skillnaden mellan dem och Khawâridj är den store syndarens tillstånd i jordelivet; de säger som sagt att han hamnar i en mellanfas. al-Qâdhî ´Abdul-Djabbâr, en av deras stormän, skrev en bok vid namn ”Sharh al-Usûl al-Khamsah”.