Imâm Sâlih bin Fawzân al-Fawzân

at-Ta´lîqât al-Mukhtasarah ´alâl-´Aqîdah at-Tahâwiyyah, sid. 161-162

Abû Dja´far at-Tahâwî (rahimahullâh) sade:

124 – Vi anser att det är tillåtet att be bakom och för alla fromma och syndiga människor som ber mot Qiblah.

FÖRKLARING

Här behandlas två frågor:

1 – Bönen är en fin handling. De som ber, framför allt makthavare, gör en fin handling. Utelämnad bön bakom dem består av väldiga synder, däribland olydnad, splittring och blodbad. Väldiga synder, med andra ord, varför de inte får existera. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Be bakom den som säger ‘det finns ingen sann gud utom Allâh’, och för den som säger ‘det finns ingen sann gud utom Allâh’.”1

Detta gäller allmänt; vad ska då sägas om bön bakom makthavare? Att förkasta makthavarna och trotsa dem innebär olydnad, splittring och andra dåliga följder som drabbar muslimerna.

Detta är alltså Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs dogm; de ber fredags- och församlingsböner och kämpar för Allâhs sak med alla ledare, oavsett om de är fromma eller syndiga så länge de är muslimer. Detta är en av Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs principer alltsedan följeslagarnas era. Muslimerna från Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ah är enade om denna sakfråga.