15. Så kom Yûsuf till makten

Det skulle bli Yûsufs utgångspunkt. Han skulle ta efter sina ädla förfäder, vara stolt över deras dogm och nedvärdera avgudadyrkarnas dumhet och idoldyrkan tillägnad statyer, kor och himlakroppar. Efter att tydligt klargjort, slagkraftigt kallat till Tawhîd och bekämpat avguderi underströk han sitt kall och argument med orden:

إِنِ الْحُكْمُ إِلاَّ لِلّهِ

”Ingen dömer utom Allâh…”

Kort därefter förklarade han den frasen med uppriktig dyrkan av Allâh allena och sade:

أَمَرَ أَلاَّ تَعْبُدُواْ إِلاَّ إِيَّاهُ

”… Han befaller er att dyrka Honom ensam.”

Han sade om denna Tawhîd:

ذَلِكَ الدِّينُ الْقَيِّمُ وَلَكِنَّ أَكْثَرَ النَّاسِ لاَ يَعْلَمُونَ

”Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet inte.”

Yûsuf (´alayhis-salâm) nådde landets högsta postering medan han kallade till Tawhîd och intygade sitt kall och profetskap med bevis och belägg. Allâh (ta´âlâ) sade:

وَقَالَ الْمَلِكُ ائْتُونِي بِهِ أَسْتَخْلِصْهُ لِنَفْسِي فَلَمَّا كَلَّمَهُ قَالَ إِنَّكَ الْيَوْمَ لَدَيْنَا مِكِينٌ أَمِينٌ قَالَ اجْعَلْنِي عَلَى خَزَآئِنِ الأَرْضِ إِنِّي حَفِيظٌ عَلِيمٌ

”Och kungen sade: ”För honom till mig! Jag vill knyta honom till min person.” Och när han hade talat med honom sade han: ”Denna dag står du oss nära; du skall ha en hög ställning och du äger vårt förtroende.” Han svarade: ”Anförtro mig tillsynen över landets förrådshus; jag kommer att vara en god och kunnig förvaltare.”1

För förfogandet tackade Yûsuf sin Herre och sade:

رَبِّ قَدْ آتَيْتَنِي مِنَ الْمُلْكِ وَعَلَّمْتَنِي مِن تَأْوِيلِ الأَحَادِيثِ فَاطِرَ السَّمَاوَاتِ وَالأَرْضِ أَنتَ وَلِيِّي فِي الدُّنُيَا وَالآخِرَةِ تَوَفَّنِي مُسْلِمًا وَأَلْحِقْنِي بِالصَّالِحِينَ

”Herre! Du har gett mig makt och Du har skänkt mig en djupare förståelse av innebörden i det som sker. Himlarnas och jordens Skapare! Du är min Beskyddare i detta liv och i det kommande. Låt mig dö som muslim och låt mig förenas med de rättfärdiga!”2

112:54-55

212:101